Huvudmeny

Huvudgren:

Bygga, bo och miljö

Kontakt

twitter

Ställ en fråga




händer med kompostjord

Kompostering av köksavfall

Kompostering har många fördelar. Sopmängden minskar, vilket betyder både pengar att spara och färre transporter som minskar användningen av fossila bränslen. Kompostering är bra för miljön eftersom du använder naturens eget kretslopp när köksavfallet omvandlas till kompostjord.

Du slipper köpa jord – i stället får du näringsrik kompostjord av finaste kvalitet helt gratis som du kan använda som jordförbättringsmedel till din trädgård och för dina krukväxter.

Kompostera köksavfall

För att börja kompostera matavfall ska du göra en anmälan till miljö- och byggförvaltningen att du vill kompostera matavfall på din fastighet.

Det som krävs är att du skaffar dig en varmkompost. En varmkompost är en isolerad, tät kompost där råttor inte kan ta sig in i. Komposten ska inte vara för liten, minst 200 liter. Räkna med att den ska rymma 50 liter per person i hushållet.

En varmkompost har isolerade väggar för att klara temperaturer ner till -10°C. Isoleringen kan bestå av frigolit eller dubbla väggar med luft emellan. I en kompost som är isolerad kan både hushållsavfall och trädgårdsavfall komposteras. Vid kompostering av enbart trädgårdsavfall räcker det med en oisolerad trädgårdskompost.

Vid kompostering bryts det organiska materialet ned av bakterier, svampar, maskar och andra smådjur. Under nedbrytningsprocessen alstrar bakterierna värme. Det ka bli upp till 60-70°C i en kompost.

Skötselråd och tips

Dela upp matavfall t.ex. kålrötter, kålhuvuden, potatis och stora köttbitar i mindre bitar. Då ökar angreppsytan för mikroorganismerna vilket leder till snabbare nedbrytning. Lägg i avfall från köket 2-3 ggr/vecka så att processen håller jämn fart.

Varva matavfallet med kolrikt strömaterial, exempelvis sågspån, kutterspån, torra löv, torrt gräs, hackad halm eller hö, mull, bark, torv, äggkartonger, hushållspapper eller färdig kompostjord.

Rör om i komposten. Det är viktigt eftersom nedbrytningen kräver syre, annars uppstår lätt dålig lukt. Gäller inte maskkompost- maskarna gör egna luftgångar!

Det behövs även fukt. När komposten har rätt fuktighet känns den som en urkramad tvättsvamp. Då arbetar mikroorganismerna som bäst, men blir det för blött leder det till syrebrist. Då får man tillföra mer strömaterial så att inte kompostmaterialet börjar ruttna och jäsa och sprida dålig lukt.

Även värme behövs för att nedbrytningen ska fungera. Man måste tillföra material regelbundet för att komposten inte ska stanna av vintertid. Bakterier, smådjur och maskar kräver en temperatur högre än 10-12°C för att vara aktiva. En kompost som har avstannat/frusit kan man sätta igång genom att värma, den t.ex. med varmvatten i PET-flaskor. Enklast är att invänta varmare väder och då börja röra om så att komposten syresätts.

Placering

Komposten ska helst placera i skuggan och lite vindskyddad för att undvika uttorkning. Det är inte lämpligt att ställa den vid sidan av ett stort träd vars hungriga rötter kan växa in i komposten. Det ska vara lätt att nå behållaren, även när det regnar och är mörkt eller snön ligger djup.

Exempel på vad som kan komposteras i varmkomposten

Matrester, frukt och grönt, skal och rester, bröd och kakor, kaffe- och te sump (inklusive filter och påsar), kyckling och kött (undvik större ben), fiskrens, räk- och kräftskal, äggskal (tar lång tid), mjöl, ris, pasta, mjölkprodukter, popcorn, godis och choklad, hushållspapper och servetter (i mindre mängder), vissna blommor och blomjord, trädgårdsavfall (flisade grenar och kvistar, nyfallna löv, färskt gräs), burströ från smådjur.

Det som inte hör hemma i komposten

Snus och cigarettfimpar, blöjor, bindor och tamponger, kattsand och hundbajs, dammsugarpåsar, tuggummi, aska och kalk, salt, papper som är glatt och textilier.

Tid för komposten att bli färdig

I en väl fungerande varmkompost tar hela processen från avfall till kompostjord ungefär åtta till tio månader.

Efter den första häftiga nedbrytningsprocessen som tar ca tre månader finns det ett grovt material som inte är färdignedbrutet. En omogen kompost kan göra mer skada än nytta i dina odlingar, eftersom den fortsatta nedbrytningen konkurrerar med växternas rötter om både syre och kväve och hämmar därmed tillväxten.

Först när materialet har efterkomposterats under några månader är kompostjorden klar att användas. Avfallet från ett genomsnittshushåll blir ca 25 liter kompostjord per år. Det räcker till 5-10 m² trädgårdsland. Kompostjord ska alltid blandas ut med minst två delar vanlig jord.

Köpställen för kompostbehållare

Byggvaruhus, stormarknader och trädgårdsbutiker har i allmänhet olika modeller av kompostbehållare i varierande prislägen.

Hjälpte informationen dig?

Tack för att du hjälper oss förbättra webbplatsen!

Vad kan vi förbättra?




Senast granskad:

2017-08-21

Sidansvarig:

Jonatan Rosenquist

Kontakt

Växel: 0370-67 80 00
E-post:
info@vaggeryd.se
Adress:
Box 43, 568 21 Skillingaryd
Besök:
Kommunhuset Skillingehus, Bangårdsgatan 2, Skillingarydlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fler kontaktuppgifter

Org.nr: 212000 - 0522

Här ger vi plats för att göra skillnad

En plats för möjligheter formad med tanke och omtanke. Där lusten är vår drivkraft och där glädjen smittar.

En plats med stark tradition för gränslöst skapande. Där gemensam vilja och kunskap får livet att lyfta och idéer att bli verklighet.

En plats i rörelse som bygger på mångfald och hållbarhet. Där allt är nära och alla har betydelse.

Läs mer om vår vision