Grundtanke

1. Förankring

1.1 Politiska beslut
Beslut och förankring skall ske från högsta nivå. Man skall även klargöra för hela den politiska organisationen vilket beslut man har fattat. De olika förvaltningarna ska ta hänsyn till detta i sitt arbete.
Vill Vaggeryds kommun att ungdomar ska få större inflytande måste alla i kommunen ta konsekvenserna av det, till exempel i sina kontakter med ungdomar och när de bereder olika ärenden.
En skendemokratisk inrättning får rådet inte bli, men genom att skapa en dialog och göra såväl beslutfattare som ungdomar medvetna om ambitionen att öka ungdomars inflytande. Därför är det viktigt att ungdomar hela tiden finns med i processen. Ett bredare politiskt stöd kan ungdomsrådet få genom att kommunen antar ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Med det i ryggen kan det vara lättare att arbeta i ungdomsrådet.

1.2 Koppling till kommunen
En idé är att rådet är direkt kopplat till kommunstyrelsen. En annan variant är att ungdomsrådet har en kontaktperson i varje nämnd. Oavsett om ungdomsrådet är kopplat till kommunstyrelsen eller en särskild nämnd behöver de stöd från någon kontaktperson som ungdomarna kan fråga, och som hjälper till att hitta rätt i kontakterna med kommunen. Det vanligaste är att fritidsledaren eller ungdomskonsulenten (om det finns sådan), och för att få en så bred förankring som möjligt är det en fördel om kontaktpersonen utses av ett sektorsövergripande organ eller kommunkansli. Det är viktigt att personen har både ungdomarnas och politikernas förtroende.

1.3 Nya former
Ungdomsrådet skall bestå av ungdomar och representera ungdomar. Åldern i detta råd skall representeras av elever i högstadiet och gymnasiet. Många ungdomar är inte med i något politiskt parti. Däremot vill många engagera sig i kommunens framtid. Ungdomsrådet erbjuder ett nytt sätt att påverka. Ett förslag är att den som söker till skolans elevråd också är med i Ungdoms rådet, det blir en tillika uppgift.
   
1.4 Engagemang
Om någon har ett intresse och ett engagemang går det före organisationstillhörighet. Eftersom många ungdomar står utanför organisations- och föreningslivet skulle de aldrig komma i fråga i ett ungdomsråd baserad på den traditionella modellen för representativitet. Ungdomsrådet riskerar då att missa stora ungdomsgrupper.

1.5 Förtroende
Risken att ungdomsrådet ska bli en sluten krets förebyggs genom att ta in elevråd och andra engagerade ungdomar. Man är då väl förankrad bland många ungdomar, och många tar del i det konkreta arbetet.

2. Arbetsmetoder och uppgifter

2.1 Bollplank eller remissinstans
I vissa kommuner är ungdomsrådet remissinstans för kommunala beslut. Faran med detta är att ungdomsråden "drunknar" i byråkratin. Istället för att vara formell remissinstans kan man tänka sig att ungdomsrådet fungerar som ett "bollplank" för kommunpolitikerna i olika frågor. Direkt samråd ger ungdomarna bättre möjlighet att påverka beslut.

2.2 Ungdomars egna frågor
De frågor som ett ungdomsråd ska driva är ofta konkreta. Det kan vara att skapa mötesplatser för ungdomar. Frågorna berör inte bara fritiden utan även miljöarbete, frågor om ungdomsmottagning mm.

2.3 Arbetsformer
De konkreta arbetsformerna bör bestämmas av ungdomsrådet själv. Arbetsformerna kommer att formas efter vad politikerna har för syn på ungdomarnas frågor. För att gynna stabiliteten bör det finnas en anställd som sköter de dagliga rutinerna. Har man ett bra ungdomsråd kan man utse arbetsgrupper som jobbar med enskilda projekt, till exempel ordna en ungdomens dag eller förbättra busstiderna. Detta skapar ett engagemang och det ska finnas plats till alla som vill vara med.

2.4 Ungdomstidningar
Ett bra verktyg för att hålla igång debatten i ungdomsfrågor, är en ungdomstidning. Den kan fungera som påtryckare och även förändra andra lokala tidningar. Den skulle då kunna skickas ut till alla ungdomar i Vaggeryd och skapa en medvetenenhet om kommunalpolitiska frågor.

3. Förutsättningar för arbetet

3.1 Egen budget ökar självständigheten
Speciellt avsatta pengar är ett viktigt instrument för att ungdomsrådet ska fungera. Det skapar oberoende och är möjlighet för ungdomarna att förverkliga sina idéer. Ungdomsrådets pengar kan till exempel användas för att marknadsföra rådet, bekosta utbildningar, täcka löpande kostnader och arrangemang. Pengar kan också användas till att stödja initiativ och idéer från kommunens ungdomar.

3.2 Utbildning för kunskap och kontinuitet
Det är viktigt att ungdomsrådet att har möjlighet att utbilda sig i föreningsteknik eller att utvärdera och analysera ungdomsrådens roll tillsammans med andra ungdomar. Och att det skall bedrivas erfarenhetsutbyte med andra ungdomsråd som är en viktig del i utbildning.
Ett stort problem är kontinuiteten. Omsättning på personer, men med elevråden som grund för hela organisationen kommer det inte att bli svårt att hålla strukturen hel.

3.3 Skolan har en nyckelroll
Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratins former. Skolan borde vara den självklara möjligheten för ungdomar att lära sig hur de kan påverka politiska beslut och delta i demokratiska processer.
Kommunen har ett stort ansvar att konkretisera demokratiarbetet i lokala skolplanen. Om man vill att Vaggeryds ungdomarnas engagemang i samhällsfrågor ska öka, måste skolan uppmuntra ungdomar ett ta del i arbetet med kommunala ungdomsfrågor.

4. Sammanfattning

4.1 Sammanfattning
Ungdomsråd kan vara ett av flera sätt att få ungdomar engagerade i Vaggeryds kommunala frågor. Speciellt för den växande grupp ungdomar som inte vill engagera sig partipolitiskt. Med ett väl fungerande ungdomsråd kan politikerna bygga broar till Vaggeryds unga invånare. Det är av största vikt att vi utgår från våra lokala förutsättningar och våra ungdomar när vi planerar utvecklingen av ungdomarnas inflytande.
Ett gemensamt ungdomsråd byggt på elevråden från Fenix, Hjortsjöskolan och Fågelforsskolan skapar en grund som är stabil och bidrar till kontinuitet och engagemang bland elever och lärare.

Om Vaggeryds kommun vill starta ett ungdomsråd måste vi också vara beredd att satsa tid och pengar på att få det att fungera. En kontaktperson bör utses för att lotsa ungdomarna rätt i kommunens byråkrati och politikerna måste ta ungdomsrådet på allvar.
Att starta ett ungdomsråd utan en genomtänkt plan för hur det ska fungera i praktiken kan få negativa effekter. Om ungdomarna känner att kommunen i Vaggeryd egentligen inte bryr sig om deras arbete kan det istället förstärka misstroendet. Skendemokrati är det största hotet mot ungdomars engagemang.