Huvudmeny

Huvudgren:

Bygga, bo och miljö

twitter

Kontakt

Ställ en fråga




Vilda djur, skyddsjakt

 Vilda djur kan söka sig till tätorterna och orsaka problem. Det finns alltid ett skäl till att djur söker sig till ett visst område. Det kan finnas mat, lämpliga boplatser eller skydd. Vill man inte ha dem i sin närhet, får man försöka låta bli att erbjuda det de vill ha. Det är fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder vid problem med djur. Detta anses ej vara en olägenhet för människor hälsa och därför inte ett ärende för miljö- och byggförvaltningen.

Kommunala skyttar

Om du fått djur som kan orsaka skador på din egendom eller sprida smitta, ansvarar du själv för att ta bort djuren. Du kan ta hjälp av en jägare, om fastigheten ligger inom tätbebyggt område måste det vara en kommunal skytt. Här är det dock viktigt att du tänker på att det är du som är beställare och inte kommunen. Det innebär att du får stå för eventuella kostnader till skytten när denne utför uppdrag på din fastighet.

Inom tätbebyggda områden får jakten endast utföras av en person som har tillstånd av polisen att använda skjutvapen i tätbebyggda områden, en så kallad kommunal skytt. De kommunala skyttarna nås via miljö- och byggnämnden.

Skator, kajor, kråkor och duvor

Miljö- och byggförvaltningen får ofta klagomål på störande kajor och andra fåglar, framför allt under häckningen och när ungarna börjar flyga ut ur boet. Förr ansågs att enda sättet att lösa problem med störande fåglar var att skjuta av dem. Erfarenheten visar att det sällan hjälper under någon längre period. Detta kan även störa flockens hierarki och skapa problem genom att fåglarna då måste etablera en ny hierarki eller en ny partner, vilket har risken att vara mer störande än innan skjutning. Om man lyckas att skjuta några stycken fåglar så finns det ständigt nya fåglar utanför tätorterna som är redo att flytta in.

Ett mer långsiktigt sätt att lösa problemet är att på olika sätt göra så att fåglarna inte trivs. Här följer några olika förslag som har prövats på olika platser, ibland med gott resultat, ibland med inte lika bra resultat. Du få helt enkelt pröva dig fram beroende på vilken situation det gäller. Du kanske behöver kombinera flera olika åtgärder.

Det här kan du som fastighetsägare göra för att hålla borta kajor och andra störande fåglar:

  • Håll gårdar och grönytor rena från pinnar, kvistar med mera. Fåglarna använder sådant material för att bygga sina bon med.
  • Minska antalet fåglar genom att störa dem precis innan de ska till att häcka. Det kan du göra genom att till exempel täcka för skorstenar, nischer och andra lämpliga häckningsplatser. Det brukar fungera bra att täta med hönsnät. Ta så tidigt som möjligt bort rester av bon från tidigare häckningar.
  • Sätt upp rovfågelsattrapper på husets tak. Sådana kan du köpa i jaktaffärer.
  • En allmän uppfattning är att många fåglar skyr blå färg. Blå band kanske kan hjälp till att hålla skator borta. Reflekterande remsor kan ha samma effekt. De ger även ifrån sig ljud när det blåser.
  • Du kan använda ”ögonattrapper” och skrämselballonger.
  • Variera typen av skrämseltaktik eftersom fåglarna vänjer sig efter ett tag.
  • Sopkärl och papperskorgar ska vara försedda med lock och vara stängda så att fåglarna inte kan dra ut innehållet. Matavfall ska alltid förpackas i en påse och slängas i en behållare med lock.

Grävlingar

Får du problem med grävlingar vid ditt hus kan du försöka täppa till alla gluggar och liknande (när grävlingen inte är där). Eftersom grävlingen är en allätare är det bra att se till att hålla rent i trädgården och runt husen. I tätorterna kan en kommunal skytt hjälpa till att fånga in grävlingarna i burar och sedan placera ut dem i skogen, om det är möjligt.

Rådjur

Det är inte ovanligt att rådjur söker sig till trädgårdar för att kalasa på alla läckerheter som finns där. Detta betraktas inte som en olägenhet för människors hälsa och hanteras inte av miljö- och byggförvaltningen.

Kaniner

I tätbebyggda områden kan problem med ökat antal förvildade kaniner i regel inte lösas med jakt då skott avlossade mot marken innebär säkerhetsrisker. Får du problem med förvildade kaniner på din tomt, börja med att sätta upp cd skivor, folie och vindsnurror som blänker och för väsen. Placeringen bör dock skifta med jämna mellanrum då kaninerna efter ett tag genomskådar vår list. Har man problem med att kaniner vill sätta bo och gräva hålor kan man i förebyggande syfte, eller efter att man har jagat bort dem från tomten, gräva ner kycklingnät en bit ner i marken och sen lite ovanför så kaninerna inte kan gräva sig in eller hoppa över. Ett annat knep är att strö ut blodmjöl runt tomtgränsen, men då måste det förnyas efter kraftiga regnskurar.

Skadade vilda djur

Vilda djur som upptäcks skadade, sjuka eller döda är en fråga för jägare eller polis. Polisen når du på telefon 114 14. Den som kör på en björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin mufflonfår eller örn måste rapportera det till Polisen på 112. På Nationella viltolycksrådets webbplats finns information om vad du bör göra vid en trafikolycka med vilda djur.

Döda vilda djur

Att hitta enstaka döda djur ute i naturen är normalt. När vilda djur avlider inom bebyggelse är det sällan något problem ur hygienisk synvinkel och låter man dem bara vara kommer naturen själv att ta hand om dem. Om det är ett stort djur eller om det ligger på olämplig plats kontaktas fastighetsägaren.

Om ett vilt djur har dött på din tomt är det du som fastighetsägare som är ansvarig för kadavret. Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd.

Om det rör sig om ett större dött djur på allmän plats kan du kontakta tekniska kontoret. Döda katter och hundar anmäls direkt till polisen på telefon 114 14.

Statens vilt är ett antal däggdjurs- och fågelarter som, om de påträffas döda, inte får behållas av upphittaren. De flesta av dessa arter är hotade och sällsynta eller har ett särskilt högt naturvärde. Döda exemplar av de arterna ska lämnas till polisen för vidarebefordran till Naturhistoriska Riksmuseet. Vilka arter som är aktuella framgår av listan på Naturhistoriska Riksmuseets hemsida.

Hjälpte informationen dig?

Tack för att du hjälper oss förbättra webbplatsen!

Vad kan vi förbättra?




Senast uppdaterad:

Sidansvarig:

Sofia Björklund