Utvecklingsinriktning

Översiktsplanen är ett viktigt styr- och måldokument som synliggör de politiskt prioriterade ambitionerna, vilka i det här kapitlet omsatts till en kommunövergripande utvecklingsinriktning. Denna utvecklingsinriktning ska vara vägledande för den långsiktigt hållbara samhällsutvecklingen i Vaggeryds kommun.

Inledning

Utvecklingsinriktningen redovisar kommunens långsiktiga intentioner och de viktigaste strategiska sambanden avseende de tre grundläggande strukturerna för bebyggelse, kommunikationer samt natur- och friluftsliv. Vaggeryds kommuns prioriteringar och ställningstaganden för vilka utvecklingsinsatser som dessa strukturer behöver genomgå för att kunna skapa en hållbar samhällsutveckling tydliggörs i detta kapitel.

Utvecklingsinriktningen avser:

• Att främja kvalitativ förtätning och eff ektivt markutnyttjande
• Att främja hållbara transporter och eff ektiva färdmedelsalternativ som skapar
  god tillgänglighet för alla och minskar klimatpåverkan
• Att förespråka en varsam exploatering av befi ntliga och obebyggda
  natur- och fritidsmiljöer
  

Utvecklingsinriktningen innehåller Vaggeryds kommuns ställningstaganden och
planeringsprinciper som både beskrivs i text och visualiseras i strukturkartor. Mer
detaljerad information om hur kommunen önskar utveckla mark- och vattenanvändningen, framgår i nästkommande kapitel 3.

Bebyggelse

Den byggda miljön har stor betydelse för människors hälsa, trygghet och sociala
sammanhang. Ny bebyggelse är väsentligt för att Vaggeryds kommun fortsatt ska
kunna ha en god tillväxt och erbjuda en god boendemiljö för alla livets skeden, men
även vara tilltalande för olika samhällsgrupper. Detta ställer högre krav på en god och inkluderande bostadsförsörjning samt beredskap inför olika former av oförutsedda samt extraordinära händelser.

Då Vaggeryds kommun står inför ett flertal framtida utmaningar, är intentionen att i
utvecklingsinriktningen peka ut nya områden där störst bebyggelseutveckling förväntas ske och där det fi nns goda förutsättningar för att leva hållbart. Samtliga delområden i Vaggeryds kommun ska verka för, och vara en del av, den kommunövergripande samhällsutvecklingen, se kapitel 1 för mer information om respektive delområde.

Utbyggnadsriktning

Kommunens inriktning för bebyggelse beskriver utbyggnadsriktningar samt orters
funktioner och samband på en övergripande nivå där utvecklingsinsatser avses att
prioriteras. Vaggeryds kommun har tagit fram en utbyggnadsriktning för bebyggelse-
strukturen, vilken presenteras i tillhörande strukturkarta. Utbyggnadsriktningen visar
längs vilka sträckningar som bebyggelsen lämpligen bör expandera. Det kan exempelvis handla om utbyggnad i riktningar som kan förstärka möjligheten till kollektiv
pendling innanför såväl som utanför kommunens gränser samt att få tillräckligt med
underlag för samhällsservice såsom skola och handel.

Vaggeryds kommun har pekat ut en utvecklingsinriktning för bebyggelse i följande
central- och serviceorter:

Centralort

Centralorten karaktäriseras som en tätort med stor betydelse för omkringliggande
omgivning när det kommer till sjukvård, service, handel och off entlig förvaltning
såväl som kulturella och sociala kvaliteter. För Vaggeryds kommun är Vaggeryd och
Skillingaryd utpekade som centralorter.

Avsikten är att i centralorten generera en god bebyggd miljö som tillgodoser människans olika behov för en ökad jämlikhet, delaktighet och hållbar livsstil. Utbyggnaden ska, med utgångsläge i gällande bebyggelsestruktur och ortens lokala identitet samt karaktär, skapa ytterligare samhällsvärden som alstrar goda och trygga livsmiljöer med attraktiv och innehållsrik centrumkärna i både Vaggeryd och Skillingaryd.

Utbyggnaden inom centralorten utvecklas primärt genom förtätning och utveckling
av redan ianspråktagen mark i centrala lägen för att hålla en stark hållbarhetsprofi l.
En del av denna riktning innebär att se över befi ntliga detaljplaner för en eff ektivare
markanvändning och skapa nya förtätningsområden för bostäder, med tydligt förankrad handel och service i centrala lägen som genererar nya strukturer och en växande centralort. I de centrala lägena ska möjligheten fi nnas till att omvandla gamla verksamhetsområden till levande bostads- och handelsområden. Människans behov av bland annat grönytor, sociala mötesplatser och parkering ska tillgodoses. Förutsatt att förtätningsmöjligheter inte finns, kan en varsam exploatering av tätortsnära utvalda naturmiljöer, och i vissa fall jordbruksmark, ske.

Serviceort

Serviceorten försörjer en mindre del av kommunen med samhällsservice och handel.
Den kan vara betydelsefull för förmedling av service till landsbygden och av betydelse för en levande landsbygd. De serviceorter som pekas ut i Vaggeryds kommun är Hok, Byarum, Klevshult, Bondstorp, Åker, Svenarum samt Tofteryd. Vaggeryds kommun strävar efter att allalandsbygdsorter i en framtid ska kunna utvecklas och växa. Därmed ser kommunen möjligheter att utöka antal serviceorter i framtiden, exempelvis Hagafors och Bratteborg.

Avsikten är att i serviceorten generera en god bebyggd miljö som tillgodoser människans olika behov för en ökad jämlikhet, delaktighet och hållbar livsstil. Utbyggnaden ska, med utgångsläge igällande bebyggelse-struktur och ortens lokala identitet samt karaktär, tillskapa ytterligare samhällsvärden som skapar goda och trygga livsmiljöer. om kommunens tredje största ort, finns det stor utvecklingspotential i Hok. Samtidigt som även Klevshult kan förväntas genomgå större förändring. Det finns goda förutsättningar till att arbeta med strategisk utveckling som innebär att befi ntliga detaljplaner kan ses över för en eff ektivare markanvändning. Nya förtätningsområden för bostäder, handel och service i ett stationsnära läge i Hok och Klevshult medför ytterligare möjligheter till utvecklad struktur och en växande ort. Om det finns möjlighet att förtäta och komplettera befintliga bebyggelseområden i resterande serviceorter, ska detta i första hand tillämpas i enlighet med effektivt markutnyttjande. Förutsatt att förtätningsmöjligheter inte finns, kan en varsam exploatering av tätortsnära utvalda naturmiljöer, och i vissa fall jordbruksmark, ske. 

Bebyggelsens lokalisering

Nya områden för bostads- och verksamhetsbebyggelse ska i första hand lokaliseras i
närheten av:

• Bra kommunikationer och kollektivtrafiknära lägen
• Kvalitativa natur- och rekreationsmiljöer
• Samhällsservice såsom handel, skola och vård
  

För att Vaggeryds kommun ska kunna hantera de utmaningar som klimatförändringarna och ett växande samhälle medför, krävs det att planeringen skapar förutsättningar för hållbara resvanor i vardagslivet då det är arbets- och fritidsresor som överlag står för stora andelar koldioxidutsläpp. I kommunens mindre orter och på landsbygden, där det finns ett begränsat arbetsutbud, står arbetsresorna för den största andelen. I de större orterna är det i stället en övervikt av fritidsresor. Av den här anledningen är det en viktig utgångspunkt att bostäder, skolverksamheter och arbetsplatser lokaliseras i närheten av god kollektivtrafi kförsörjning och samhällsservice, då det förväntas generera minskade klimateff ekter samtidigt som det ökar tillgängligheten med gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Levande orter och landsbygd

En strategisk lokalisering av framtidens bebyggelse medför en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling med varierande boendemiljöer som skapar närhet till natur- och
rekreationsmiljöer, samhällsservice samt förutsättningar att leva hållbart i den mindre
eller större orten såväl som på landsbygden. En sådan bebyggelseutveckling genererar sedermera hållbar mobilitet inom kommunen och möjliggör för sociala platsbildningar där både kort- och långvariga möten mellan människor sker.

Lokaliseringen av bostadsutvecklingen ska främst fokuseras till de befi ntliga centraloch serviceorterna, samtidigt som kommunen bedömer att den exploateringsgrad som
i dagsläget sker på landsbygden kommer bestå. I Vaggeryds kommun finns områden
med särskilda värden som landsbygdsutvecklingen behöver ta hänsyn till, se kapitel
4 för mer information om hänsynstaganden. Gemensamt för dessa områden är att de
alla är känsliga för utveckling och ny bebyggelse ska ske med varsamhet. Inom dessa
områden finns det goda förutsättningar att vid lokalisering av bebyggelse arbeta med
förhandsbesked och områdesbestämmelser.

Potentialen i de stationsnära lägena i Vaggeryd och Skillingaryd ska utnyttjas i utvecklingen av en mångsidig, funktionsblandad, levande och god livsmiljö. I utvecklingsinriktningen mellan Vaggeryd och Byarum ska sedermera ett sammanlänkande kommunikations- och bebyggelsestråk utvecklas med bostäder samt servicefunktioner som kan dra nytta av det strategiska läget.

Framtidens verksamheter

Utvecklingen av nya större verksamhetsområden för logistik och störande verksamheter ska lokaliseras utmed strategiska lägen med viktig transportinfrastruktur som möjliggör god regional tillgänglighet. Det är viktigt att störande och ytkrävande verksamheter lokaliseras utanför samhällena och inte i närheten av befi ntliga eller framtida bostadsområden. Den mest strategiskt lämpliga lokaliseringen bedöms huvudsakligen vara utmed Europaväg 4. En kommunövergripande utspridning av verksamheter i västlig och östlig riktning ska undvikas på grund av begränsad infrastruktur samt höga natur- och kultur- miljövärden.

Centrumnära omvandlingsområden där verksamheter kan övergå till att vara nya
bostadsområden, återfinns inom centralorterna samt i serviceorten Hok. Dessa områden bör på sikt omvandlas till mångfunktionell bebyggelse och förtätas i bostads-, handels- och serviceändamål. Verksamheter bör istället lokaliseras utmed strategiskt lämpliga lägen i utkanterna av orterna och de befi ntliga verksamhetsområdena som är bostadsnära ska utvecklas med varsamhet och får inte vara störande.

Bebyggelsens utformning

Sett till att Vaggeryds kommun i dagsläget består av olika central- och serviceorter
som innehåller olika delkomponenter, som gemensamt karaktäriserar dess bebyggelsestruktur, är det viktigt att ta vara på och utgå ifrån respektive orts upplevda karaktär och stärka de kvaliteter som utgör dess identitetsskapande. Kommunens orter och
landsbygd har diverse styrkor, behov och utmaningar. Det här ställer högre krav på
att varje delområde i kommunen utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och unika
prägel i samspel med övriga delområden.

Vissa delområden har rik kulturhistoria och andra har tagit form i modernare tid.
Något som alla kommunorter och landsbygd däremot har gemensamt, är att de bär på
värden som önskas bevaras och tillgängliggöras för kommande generationer. I den strategiskt förankrade planeringen är det viktigt att värna om den lokala identiteten och tillvarata samt utveckla värdefull natur, vatten, odlingslandskap och kulturmiljö.

Utgångspunkten för den hållbara samhällsutvecklingen är därigenom att ny bebyggelse ska generera ett mervärde till ett specifikt delområde eller till kommunen i stort. För att ny bebyggelsestruktur ska kunna tillföra lokala förbättringar behöver förtätningen såväl som exploateringen ske varsamt och med hänsyn till delområdenas förutsättningar och ett fortsatt förändrat klimat. Således ska varje stadsbyggnadsprojekt ha en bärande och hög arkitektonisk idé såväl som gestaltningskvalitet. En arkitekturstrategi ska tas fram och förankras.

Utvecklingen av befintliga samt nya områden för bebyggelse ska beakta existerande
värden och struktureras enligt följande:

Tätt och sammanhållet
En tät och sammanhållen bebyggelsestruktur innebär att Vaggeryds kommun planerar
för både mer innehåll och för fl er människor. I enlighet med kommunens Bostads-försörjningsprogram (2021) är visionen att det år 2030 ska vara 16 000 kommuninvånare och en stor andel av den här befolkningstillväxten förväntas tillkomma i centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd, men även i serviceorten Hok. Detta främst genom utvecklingen av orternas befintliga samhällsstrukturer. Med hänsyn till Skillingaryds landareal på cirka 394 hektar och befolkningstäthet på 10,835 inv./hektar, är en fortsatt hållbar bostadsbebyggelse komplex,
men möjlig i enlighet med ortens förutsättningar. Vid en nulägesprognos för Skillingaryds täthet är det nämnvärt att tätorten enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har en folkmängd på 4280 invånare och är tätare än Vaggeryd som har en folkmängd på 5798 invånare utmed en landareal på cirka 515 hektar och befolkningstäthet på 10,788 inv./hektar. Hok består sedermera av en landareal på cirka 90 hektar och befolkningstäthet på 7,444 inv./hektar med en folkmängd på 678 invånare, vilket gör denna serviceort betydligt mindre i både yta och täthet än ovan nämnda centralorter. Trots enstaka skillnader bedöms det finnas god potential att i dessa orter få högre täthet av människor, bostäder och arbetsplatser. Samtidigt som det fi nns möjlighet att skapa en bättre balans mellan olika samhällsområden och ge fl er människor tillgång till ett ökat utbud på nära håll. En förtätning ger kommuninvånarna förutsättningar för mer lokalt attraktiva off entliga rum med goda möjligheter att klara vardagen till fots eller med cykel, samtidigt som det bidrar till en sammanhållen ort.

Funktionsblandat
Vaggeryds kommuns uppmuntran till bebyggelse med bra funktionsblandning där boende, arbete, handel och service samexisterar, medför goda förutsättningar att planera klimatsmart. Genom att funktionsförtäta befi ntliga miljöer, skapa flexibla planer och
samla aktiviteter till strategiska lägen, verkar för en bebyggelse med lågt transportbehov. Ökad täthet av bostads- och arbetsplatser i kommunens centrala tätortslägen förväntas därigenom minska exempelvis andelen bilresor. I ett tätare samhälle finns goda förutsättningar för god och effektiv kollektivtrafik och vardagsservice samtidigt som tillgängligheten är förmånlig. 

Gång- och cykelvänligt
Genom att i central- och serviceorterna främja gång- och cykelvänliga strukturer som
möjliggör en ökad andel resor till fots eller med cykel, sker det en positiv förändring
i folkhälsan samtidigt som bilberoendet minskar och förbättrar miljön.Bebyggelsestrukturen utmed bostads- och verksamhetsområden ska främja ett trafi ksäkert, framkomligt, tillgängligt och väl utbyggt gång- och cykelvägnät i kommunens samtliga delområden. I samband med det ska även skolor, lokaler samt fritidsanläggningar för barn och ungdomar alltid prioriteras och kunna nås via trygga gång- och cykelvägar. Det finns ett behov av att utreda gång- och cykelvägnäten i både central- och serviceorterna, vad gäller dess befi ntliga skick och framtida utbyggnad. Det är även viktigt att titta närmare på naturliga kopplingar mellan huvudstråken för att länka samman dessa och olika målpunkter runtom i de olika delområdena.

Attraktivt gestaltad livsmiljö
För att i Vaggeryds kommun kunna skapa attraktiva och tillgängliga offentliga samt
privata miljöer med höga upplevelsevärden, krävs det dels att planeringen utgår ifrån
människans upplevelse av en viss miljö. Det krävs också en attraktivt gestaltad livsmiljö med hög arkitektonisk kvalitet och blandade funktioner utifrån delområdenas förutsättningar. Bebyggelsestrukturen ska därmed utformas och gestaltas omsorgsfullt med hänsyn till både placering och omgivande miljö. I centralorterna kan detta innebära att byggnaders bottenvåningar utformas på ett sätt som skapar strategiska målpunkter genom att möjliggöra ökat småföretagande och handel, samt kulturella aktiviteter, i lokaler på bottenplan. Det fortsatta behovet av ett ökat utrymme för bland annat samhällsfunktioner och grönblå infrastruktur, som skapar en god livsmiljö för människor, är mycket viktigt att beakta i bebyggelsestrukturen.

En socialt sammanhållen bebyggelseutveckling

Vaggeryds kommun ska eftersträva en socialt sammanhållen miljö med människan
i centrum. Det ska finnas plats för människor att vara, god tillgänglighet och innehållsrika samt levande gaturum som lockar. I en socialt sammanhållen bebyggelsestruktur är utformningens främsta syfte att befolka, för där det fi nns människor vill andra människor också vara. I en sådan struktur väntar människan gärna på bussen, rör sig till fots, umgås, arbetar eller bor. Samtidigt som det finns goda förutsättningar för utökad handel och service samt möjlighet för företag att växa.

I dagsläget finns en tydlig uppdelning mellan kommunens olika delområden vad gäller socialt sammanhållen bebyggelseutveckling, då den i vissa delområden är mer förankrad än vad den är i resterande. För Vaggeryds kommun är det viktigt att generera en bebyggelse-struktur som består av olika samband och skapar förutsättningar för mer jämlika livschanser oavsett delområde. Hela kommunen ska leva.

För att öka andelen spontana möten i vardagen, och i förlängningen en mer sammanhållen kommun, ska planeringen fortsatt utgå ifrån människans upplevelser och behov sett till strategisk lokalisering och god tillgänglighet. En sådan bebyggelseutveckling förväntas stärka kommunövergripande stråk, tillskapa nya mötesplatser för både kort- och långvarig vistelse och målpunkter som kan bidra till en ökad rörelse mellan olika delområden.

Central- och serviceorterna ska innehålla och förstärka olika mötesplatser. De ska
vara varierande, tillgängliga året runt, trygga oavsett ålder och inkluderande för alla. Det här är ett viktigt steg i skapandet av en socialt sammanhållen bebyggelseutveckling som är rik på förutsättningar vad gäller både folkliv och upplevelsevärden. Större samt mindre stråk och platsbildningar inom kommunen som lockar människor till rörelse under olika tider på dygnet skapar ett attraktivt folkliv, där olika människors tider och vardagsliv överlappar varandra så att ett samspel uppstår. Genom de överlappande sociala och rumsliga samman-hangen som sker ges människor med olika bakgrunder större anledning att dela varandras pågående vardagsliv, samtidigt som den sammanhållna bebyggelseutvecklingen skapar en närhet samt variation mellan livets olika skeden och gammalt möter ungt.

I avsikt att stärka gemenskapen och förbättra den gemensamma livsmiljön ytterligare, är det för Vaggeryds kommun viktigt att värna om delområdenas identitet, tillföra urbana kvaliteter, öka tryggheten och ha en bestående variation av bostadstyper. Av den här anledningen bör Vaggeryds kommuns idekatalog för centrumutveckling från 2013 uppdateras, för att fortsatt kunna belysa samtliga aspekter. Vaggeryds kommun är en kommun där människor ska mötas istället för att hållas isär av fysiska och i många fall också sociala barriärer.

Kommunikationer

En av de viktigaste faktorerna för hållbar utveckling av våra orter såväl som av vår landsbygd, är kommunikationerna. Goda kommunikationsförbindelser mellan bostadsbebyggelse och arbetsplats är mycket viktigt för skapandet av en hållbar och effektiv mobilitet, både vad gäller arbets- och fritidsresor.

Vaggeryds kommun har som målsättning att vara en transporteffektiv kommun där
planeringen utgår ifrån att öka reseandelarna med kollektivtrafik samt gång och
cykel, så att den nationella miljö- och klimatpåverkan minskar. Samtidigt kommer
bilen fortsatt att förbli ett viktigt komplement i det framtida transportsystemet. En
transporteffektiv kommun innebär en effektivisering av trafikarbetet i samhället med
bland annat energiintensiva trafikslag såsom personbil och lastbil. Vaggeryds kommun vill utöka den hållbara mobiliteten samt arbeta för infrastrukturåtgärder som gynnar detta.

Möjligheten till effektiva och fossilfria transporter är en förutsättning för att uppfylla klimatmålen och skapa ett fungerande vardagsliv för invånare och företagare. I enlighet med detta finns goda möjligheter att i Vaggeryds kommun minska bilens miljö- och klimatpåverkan genom att i planeringen skapa förutsättningar för miljövänliga fordon. Trafikverket arbetar dels med järnvägsplan för sträckan Värnamo-Vaggeryd- Nässjö och dels med en lokaliseringsutredning för ny järnvägssträckning Byarum-Tenhult-Jönköping med planerad samrådstid hösten 2023. Järnvägssträckan mellan Vaggeryd och Värnamo tillsammans med sträckan Jönköping–Vaggeryd ingår i den nationella infrastrukturplanen för 2018–2029. Elektrifi eringen och förslag till ny järnväg innebär att restiden förbättras och att förutsättningar för attraktiva och hållbara person- och godstransporter skapas. Vaggeryds kommun har två trafikerade sträckor, Värnamo-Jönköping med tågstopp i Klevshult, Skillingaryd, Vaggeryd samt sträckan Nässjö-Halmstad med tågstopp i Klevshult, Skillingaryd, Vaggeryd och Hok.

Ett mer klimatsmart, attraktivt och robust transportsystem behöver utvecklas för att
möta det ökade resebehovet såväl som de dagliga godstransporterna som dominerar i Vaggeryds kommun. För att kunna uppnå ett klimatsmart transportsystem krävs en bebyggelse- och kommunikationsutveckling som synkroniseras och där berörda aktörer arbetar för ett gemensamt mål. Att inneha god lokal, regional och nationell tillgänglighet skapar förutsättningar för att bevara och utveckla kommunens såväl som Jönköpingsregionens konkurrenskraft.

Utvecklingsinriktning

Kommunens inriktning för kommunikationer visar de viktigaste förbindelserna och bytespunkterna för människor eller gods på land. Det är väsentligt att det finns goda
kommunikationer inom, till och från kommunen för såväl företag som boende och
besökare.

Ambitionen om en långsiktig befolkningstillväxt medför även att sammansättningen
av kommunens näringsliv och arbetsmarknad förblir en viktig utgångspunkt för kommunikationernas utvecklingsinriktning. Inom Vaggeryds kommun är det aldrig långt
till närmsta infrastruktur, men den behöver samtidigt tillgängliggöras ytterligare. Det är viktigt att infrastrukturåtgärder vidtas innan större bebyggelseexploateringar görs, för att långsiktigt undvika försämrad tillgänglighet och framkomlighetsproblem i både kollektivtrafi ken och på vägnäten. För att kunna skapa en lokal tillgänglighet krävs därtill tilltalande och funktionella kommunikationsorter som förenklar färdmedelsbyten till arbetsplatsen med mera.

I Vaggeryds kommun är Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult och Byarum sådana
kommunikationsorter. I enlighet med detta har en utvecklingsinriktning tagits fram
för transportinfrastrukturen, vilken presenteras i strukturkartan nedan.

Följande ställningstaganden presenteras i strukturkartan genom underkategorierna:

Förbindelse och bytespunkt för kollektivtrafik
Kollektivtrafi ken är en viktig stomme i Vaggeryds kommuns framtida transportsystem, men för att det ska fungera i praktiken krävs goda förbindelser för kollektivtrafik. Det är viktigt att kollektivtrafi ken blir ett attraktionskraftigt resealternativ med god tillgänglighet, säkerhet, hög turtäthet och korta restider. Det ska finnas goda förbindelser för spårbunden trafik inom central- och serviceorterna. Det här ställer krav på utbyggnaden av det kollektiva transport-systemet, vilket innebär att planeringen behöver prioritera kollektivtrafikens framkomlighet i strategiska utvecklingsinriktningar och skapa tydligt förankrade bytespunkter i kommunikationsorterna. Bytespunkter för pendelparkering, spårbunden kollektivtrafik och busstrafi k ska finnas i Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult och Byarum.

Förbindelse och bytespunkt för kollektivtrafik - busslinjer
Det ska fi nnas goda förbindelser för ett varaktigt stomnät för busstrafi k både inom
central- och serviceorterna, men även utmed de statliga vägarna på landsbygden. I dagsläget saknas förbindelser i öst-västlig riktning för busslinjer. Därmed är välfungerande vägnät och bytespunkter för pendelparkering, spårbunden kollektivtrafik och busstrafik viktigt för Vaggeryds kommun och ska fi nnas i Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult och Byarum så att landsbygdsbefolkningen kan fångas upp.Förbindelse för cykeltrafik Ett tätt och funktionsblandat samhälle med korta avstånd mellan bostad, arbete, service och fritidsaktiviteter underlättar för ett hållbart vardagsliv där resandet huvudsakligen utgörs av cykeltrafi k. Det ska därmed fi nnas ett utvecklat huvudnät för cykelvägar och cykelleder i central- och serviceorterna såväl som på landsbygden. Viktigt att huvudnäten är gena, trafiksäkra och trivsamma för alla åldrar samtidigt som tydlig trafikseparering och bredare cykelbanor är att förorda.

Förbindelse för cykeltrafik
Ett tätt och funktionsblandat samhälle med korta avstånd mellan bostad, arbete, service och fritidsaktiviteter underlättar för ett hållbart vardagsliv där resandet huvudsakligen utgörs av cykeltrafik. Det ska därmed fi nnas ett utvecklat huvudnät för cykelvägar och cykelleder i central- och serviceorterna såväl som på landsbygden. Viktigt att huvudnäten är gena, trafiksäkra och trivsamma för alla åldrar samtidigt som tydlig trafikseparering och bredare cykelbanor är att förorda.

Förbindelse för övrig persontrafik och godstrafik
En viktig förbindelse för persontrafik är kommunens öst-västliga kommunikationsled
som har ett högt tryck av in- och utpendlingstrafik. Främst handlar det om väg 152,
Nyholmsvägen och Tofterydsvägen, men även väg 817 mellan Hok och Malmbäck.
Stråket Bondstorp - Månsarp - Jönköping är dessutom betydelsefullt för arbets- och
fritidspendling mellan Vaggeryds och Jönköpings kommun. För att kommunen ska
kunna ha en långsiktig beredskap ska utvecklig ske vad gäller planeringen av större
vägreservat och kringfartsleder.

Vaggeryds kommun är ett attraktivt lokaliserings-alternativ för logistikintensiva verksamheter. Det finns ett stort intresse att etablera verksamheter för sådana ändamål inom Stigamos industriområde såväl som inom kombiterminalen Båramo, just för att båda är lokaliserade i anslutning till Europaväg 4 och kan nås via landsväg såväl som motorväg. Därtill är en strategisk förbindelse för godstrafik på väg 30 som Vaggeryds kommun bedömer är ett prioriterat stråk ur ett regionalt och nationellt perspektiv.

I takt med att det sker en ökad verksamhetsetablering, förändras de kommunövergripande behoven av framkomlighet för tung trafi k och kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar helhetslösning för godstransporter i samverkan med trafikmyndigheter och andra aktörer. Främst bör fokus ligga på att förstärka förbindelserna för godstrafik mellan de olika verksamhetsområdena inom kommunen, för att sedan kunna granska de regionala och nationella förbindelserna och hur innovativa samt hållbara transportlösningar kan implementeras.

Omlastningspunkt för gods
I den norra änden av centralorten Skillingaryd fi nns Båramo kombiterminal lokaliserad och är en viktig omlastningspunkt för gods. I den här omlastningscentralen hanteras godset bland annat från färja till järnväg, lastbil till järnväg eller färja till lastbil. För Vaggeryds kommun är det viktigt att den här kombiterminalen består och utvecklas då den genererar en positiv miljöpåverkan, samtidigt som den skapar goda möjligheter för den hållbara omställningen av godstransporter.

Flygplats
Vaggeryds kommun har ingen civil fl ygplats och inga planer på att en sådan ska
utvecklas. Däremot påverkas Vaggeryds kommun av luftfartsverkets MSA-ytor för
Jönköpings och Växjös fl ygplats. Även en del av Försvarsmaktens flygplats ”Hagshultsflygbas” ligger inom kommunens geografi ska område. Det är därmed viktigt att
en fortsatt utveckling kan ske av både civil och militär flygplats.

Hamn
Utveckling ska ske av både civil och militär hamn. Båramo kombiterminal i den norra änden av centralorten Skillingaryd klassifi ceras som hamn och mer information om den framförs här ovan under rubriksättningen omlastningspunkt för gods.

Hållbar transportomställning

Jönköpings län står transportsektorn i dagsläget för 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Dessutom är sektorn den mest energianvändande då den utgör över 30 procent av länets totala energianvändning. Den regionala klimat- och energistrategin anger att:

• År 2030 är växthusgasutsläppen från transportsektorn minst 75 procent lägre
  jämfört med år 2010
• År 2030 är andelen persontransporter med kollektivtrafi k, cykel och gång minst
  30 procent
  

Planeringen har under lång tid primärt utgått från biltrafi kens förutsättningar i våra
central- och serviceorter. Numera utvecklas och utformas den byggda miljön däremot
även med utgångspunkt i gång- och cykeltrafi kanters behov, vilket medför en övergripande planering för hållbar mobilitet och hållbar färdmedelsfördelning.

Vaggeryds kommun är därtill en landsbygdskommun där bilen har en central roll, men genom kommunövergripande planering av goda förbindelser mellan olika färdmedelsalternativ (såsom bil, buss, tåg, cykel och gång) samt ett övergripande reseperspektiv, skapas fler hållbara resmöjligheter för alla invånare och därigenom
förändrade färdmedelsvanor såväl som beteendemönster.

En landsbygdskommun i förändring

När det moderna samhället fortsatt byggs och transportsystemet successivt reformeras, önskar Vaggeryds kommun skapa förutsättning för en hållbar transportomställning i både central- och serviceorterna såväl som på landsbygden.

Ett tätare och mer funktionsblandat samhälle genererar en ökad gång- och cykeltrafik samt utbyggnad av kollektivt transportsystem som prioriterar kollektiv- trafikens framkomlighet och skapar tydligt förankrade bytespunkter i kommunikationsorterna Vaggeryd, Skillingaryd, Hok, Klevshult och Byarum. Därtill främjar gång och cykel samt kollektiva färdmedel den sociala sammanhållningen inom kommunen, sett till orterna och landsbygden, och minskar de sociala avstånden för utsatta samhällsgrupper såsom barn och unga.

På landsbygden ska kommunen fortsatt verka för att det ska bli enklare att resa hållbart. Det här medför att landsbygden ska tillförses med fl exibel och effektiv kollektivtrafik, gång- och cykelvägar i lämplig sträckning och säkra hållplatser utmed framförallt de statliga vägarna.

Då det inom kommunen finns många expansiva företag, däribland flera inom logistikbranschen, ökar trycket och förväntningarna vad gäller hållbara och eff ektiva transportsätt. Vaggeryds kommun ser det som en viktig framtidssatsning att möjliggöra för fler godstransporter via järnväg och förankra omledningsvägar i orternas mest transportbelastade delar, detta för att minimera påverkan och öka eff ektiviteten. En god bredd och mångfald av färdmedelsalternativ som möjliggör en smidig in- och utpendling, ökar orternas förutsättningar vad gäller företagande och hållbar livskvalitet.

Natur- och friluftsliv

Tillgången till natur- och friluftsliv är av stor betydelse för Vaggeryds kommuns
attraktionskraft. De gröna och blåa miljöerna fyller fl era roller i samhället och är av stor betydelse för att skapa en motståndskraftig samhällsstruktur som kan möta utmaningarna som ett förändrat klimat innebär. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för mänsklig överlevnad och grönblå infrastruktur. Den grönblå infrastrukturen är ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras, samt att för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.

Ett grönblått nätverk

Välfungerande gröna och blå landskap skapar ekosystemen som genererar viktiga
ekosystemtjänster. Vissa tjänster är konkreta, till exempel promenader och bärplockning i skogen eller fi ske ute på sjön. Andra tjänster är inte lika konkreta och synliga, exempelvis hur insekter pollinerar våra grödor, att våtmarker fungerar som tvättsvampar vid stora regn-mängder samt att rullstensåsar skapar dricksvatten och att växter renar luften.

Grunden till alla dessa tjänster är de stödjande ekosystemtjänsterna. Där ingår biologisk mångfald, livsmiljöer, ekologiskt samspel, naturliga kretslopp och jordmånsbildning. Fungerar inte dessa basala system och funktioner, kommer inte heller ekosystemen kunna leverera några av de andra tjänsterna som vi människor behöver.

I dagsläget är fragmenteringen av landskapet en av de största utmaningarna när det
kommer till biologisk mångfald, vilket gör det desto viktigare att i planeringen stärka
befi ntliga grönstrukturers konnektivitet och etablera nya grönblå arealer i de urbana
miljöerna.

Att planera grönblått

För att naturen ska kunna fortsätta leverera ekosystemtjänster även i framtiden och
tillskapa goda livsmiljöer, krävs det ett kontinuerligt planeringsarbete vad gäller den
grönblå infrastrukturen för att bibehålla och stärka den biologiska mångfalden inom
kommunen. För en fungerande grönblå infrastruktur krävs:

• Områden med olika naturtyper: Landskapet behöver bestå av fl era naturtyper, såsom skog, våtmarker, gräsmarker, vattendrag och sjöar med mera.
• Områden av tillräcklig storlek: Naturtyperna ska ge plats för livskraftiga bestånd av många olika arter, med stor genetisk variation.
• Områden med sammanhängande koppling: Ekologiska samband ska upprätthållas så att samspel kan uppstå mellan arter och deras livsmiljöer.

Dessa tre punkter kan sammanfattas med orden, en fungerande grönblå infrastruktur.

Vaggeryds kommun är väl försett med gröna och blåa landskap, men i takt med befolknings-tillväxten ökar behovet av mångfunktionella naturområden som exempelvis parker och vattenmiljöer som genererar stärkta ekosystemtjänster och resiliens inför framtida förändringar. En utmaning som planeringen står inför, är både värnandet och utvecklandet av den grönblå infrastrukturen jämnlöpande med att samhället växer ochmarkanvändningen görs mer effektiv.

Utvecklingsinriktning

Kommunens inriktning för natur- och friluftsliv beskriver övergripande samband för
grönblå infrastruktur. Landskapets natur- och vattentillgångar är kvaliteter som ger
ekologisk funktion och upplevelsevärden. Utöver de ekologiska värdena skapar de
även förutsättningar för en aktiv fritid, besöksnäring och attraktiva boendemiljöer.

Den långsiktiga ambitionen är att kommunen ska kunna erbjuda de bästa boende-alternativen för alla åldrar, vilket ställer krav på att det ska fi nns långsiktigt hållbar,
hälsosam och attraktiv livsmiljö. Grönska och vatten är kvaliteter som ska finnas i närheten av bostadsområden såväl som i samhällets övriga livsmiljöer, både genom ekologisk funktion och i upplevelsevärden. I centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd kan man i samhälls-planeringen exempelvis ge utrymme åt mångfunktionella grönområden och öppna dagvattenlösningar.

Därtill ska allmänhetens tillgång till sjönära lägen och andra större vattenmiljöer bibehållas och en varsam utveckling som värnar om strandskydden ska förekomma. Användningen av vattenmiljöer ska tillvaratas för att fortsatt kunna ge möjlighet till både avkoppling, aktivitet och friluftsliv. Samtidigt som goda livsvillkor för djur- och växtliv på land såväl som i vatten främjas.

Naturen framställer ekosystemtjänster och värden som behövs för att bevara biologisk mångfald, ge möjlighet till klimatanpassning, främja god folkhälsa. För kommunens invånare kan det innebära rekreationskvalitet, kultur- och naturupplevelser och en attraktiv och trivsam boendemiljö med god tillgång och ett varierande utbud av grönblåa miljöer. I samhällsplaneringen är de grönblåa grönområdena mycket viktiga för klimatanpassnings-åtgärder. Där kan de exempelvis fungera positivt för värmebölja genom att vegetationen kyler och att det ges utrymme för öppna dagvattenlösningar.

Sammanhängande område för natur-och friluftsliv

Inom kommunen fi nns det mark- och vattenområden som har höga ekologiska och
sociala värden, dessa ska så långt som möjligt bevaras och förstärkas. Naturtyperna
ska ge plats för livskraftiga bestånd av många olika arter, med stor genetisk variation.

Natur
Vaggeryds kommun besitter många värdefulla naturmiljöer. De områden som är
särskilt värdefulla är utpekade i kommunens Grönstrukturplan (2020) delrapport 7.
Utvecklingsinriktningens strukturkarta över natur- och friluftsliv sammanställer var i landskapet dessa särskilt värdefulla naturmiljöer finns och vilka de är. Naturtyperna
är gräsmarker, lövskog, våtmarker, vatten och strandzoner. På flera platser sammanfaller dessa med Natura 2000 och riksintresse för naturvård.

Friluftsliv
Natur- och fritidsupplevelser har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Inte bara för att det innebär kort- eller långvarig fysisk aktivitet, utan även upplevelse och avkoppling. Vaggeryds kommun kännetecknas till stor del av naturvistelser, friluftsliv och fysisk aktivitet som utgör olika element vilka värderas högt av kommuninvånarna. De grönblåa elementen som utgör ett funktionsrikt natur- och friluftsliv är därmed viktiga att bevara och förvalta. Dessa kvaliteter skapar en hållbar, attraktiv och hälsosam boende- och livsmiljö.

I de fall som värdefulla natur- och friluftsområden påverkas ska anpassningar göras
för att minimera den långsiktigt negativa påverkan. Viktigt samband för friluftsliv i
Vaggeryds kommun föreligger bland annat tätortsnära intill orterna Skillingaryd och
Vaggeryd, såväl som i den västra och östra delen av kommunen som till störst del
består av en grönskande landsbygd. Bebyggelseutvecklingen ska beakta bevarandet
av värdefulla friluftsområden då det medför ökad attraktivitet och god livsmiljö. Om
friluftlivsområden påverkas ska de först värderas.

Viktigt samband för natur- och friluftsliv

Vaggeryds kommun har som målsättning att en sammanhängande grönblå infrastruktur ska eftersträvas i så stor mån som möjligt. I planeringen är det väsentligt att se den grönblå infrastrukturen ur ett helhetsperspektiv, därav ska gröna och blå samband av regional och lokal betydelse beaktas, värderas och utvecklas. Ekologiska samband ska upprätthållas så att samspel kan uppstå mellan arter och deras livsmiljöer.

Denna infrastruktur är ett nätverk av grönblå strukturer som är avgörande för att
uppnå hållbarhet och ett fungerande samhälle. Utvecklingsinriktningens strukturkarta
över natur- och friluftsliv synliggör hur befi ntliga gröna strukturer hänger samman, men även vilka områden som är viktiga för att tillhandahålla de ekosystemtjänster som behövs. Därtill bidrar den till att förankra en gemensam syn inom Vaggeryds kommun rörande ekologisk användning, hantering och utformning av vatten och grönska. Mer om detta går att läsa i Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan (2020), delrapport 7.

Större besöksmål

Förutom nämnda central- och serviceorter, består Vaggeryds kommun av ett flertal större besöksmål som genererar ett utökat transportbehov och utgör regionala målpunkter under hela året eller efter säsong.

Besöksmålen i Vaggeryds kommun är följande:

Travbaneområdet
En besöksattraktion där travtävlingar kan upplevas på plats, samtidigt som det finns möjlighet att anordna exempelvis travskola. Kommunen vill bevara travbanan i oförändrat skick.

Yxenhaga
Beläget på höjden och i närheten av både ett skogslandskap och Härån, finns denna stugby som erbjuder boendemöjligheter året runt. Ett större besöksmål för både avkoppling och aktivitet, som kommunen vill bevara i väsentligen oförändrat skick. Besöksmålet är värdefullt för natur- och fritidsändamål i kommunens östra del.

Kyllåsbacken
Kyllås består av fina ströv- och naturområden som ansluter mot Höglandsleden. Inom
området finns även Kyllås vildmarksby. Kyllåsbacken är en slalombacke som drivs
ideellt av en förening och under vinterperioden fi nns det även längdskidsspår inom
området. Det är ett besöksmål som är värdefullt för natur- och fritidsändamål i den
västra delen av kommunen. Föreningen och skidbacken har under de senaste åren
genomfört investeringar för verksamheten genom ny värmestuga, pistmaskin och
utveckling av området. Kommunen ställer sig positiv till den utveckling som området
genomgått fram tills nu och önskar se en fortsatt utveckling.

Store mosse
En nationalpark som ligger i gränslandet mellan Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo
kommun. Mossen har varit nationalpark sedan 1982. Ambitionen är att bevara området i dess naturliga tillstånd eller i väsentligen oförändrat skick för att tillvarata ornitologiska, botaniska och andra vetenskapliga värden samt natur- ochkulturlandskapets värden. Nationalparker har ett statligt skydd och är även ett riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000-område. Store Mosse är även ett vidsträckt myr- landskap, det största söder om Lappland.

Hooks Herrgård
Ett större besöksmål för hotell-, konferens-, golf- och spaändamål lokaliserat i utkanten av Hok. Herrgården arrangerar även sommararrangemang och konserter. Det äldre herrgårdslandskapet har sedan tidigare fått tillskott av modern bebyggelse. Kommunen ställer sig positiv till den utveckling som Hooks Herrgård genererat fram tills nu och önskar se en fortsatt landsbygdsutveckling mellan herrgården och samhället. Den bebyggelse som skett i närheten av herrgården visar att ny bebyggelse i attraktiva och strategiska lägen kan bidra till en hållbar och långsiktig utveckling av landsbygden.

Byarums hembygdsgård
Strax söder om Byarums kyrka fi nns Byarums hembygdsgård lokaliserad inom ett
område som är rikt på fornlämningar och som utgörs av en barrskog med 250 åriga tallar. Sedan hembygdsgårdens invigning 1939 har gamla byggnader anskaff ats och flyttats dit, vilket resulterat i en besöksattraktion. Kommunen ställer sig positiv till den utveckling som området genomgått fram tills nu och önskar se en fortsatt utveckling.

Miliseum
En besöksattraktion som utgörs av ett militärhistoriskt museum i Skillingaryd och ligger inom det aktiva militära övningsområdet. Kommunen ställer sig positiv till den utveckling som Miliseum bidragit till.

Stiftsgården Tallnäs
Ett besöksmål med konferens- och lägergård som är lokaliserat norr om Linnesjön,
mitt i Småland. Även ett populärt besöksmål under högtider. Stiftsgården Tallnäs är känt för sin goda mat och vackra natur. Kommunen ställer sig positiv till den utveckling som området genomgått fram tills nu och önskar se en fortsatt utveckling.

Avslutning

Utvecklingsinriktningen är översiktsplanens allomfattande och långsiktiga del, vilken synliggör den kommunövergripande utvecklingen och intentionerna. I nästkommande Kapitel 3 om mark- och vattenanvändning fördjupas och åskådliggörs dessa
intentioner ytterligare.