Huvudmeny

Huvudgren:

Utbildning och barnomsorg

twitter

Kontakt

Ställ en fråga




Bild

Frånvaro och ledighet

För en enskild elev kan omfattande skolfrånvaro leda till stora svårigheter. En ofullständig utbildning försvårar ett aktivt deltagande i såväl yrkes- som samhällslivet. Detta kan i sin tur leda till eller förstärka utanförskap.

Sverige var ett av de första länderna i världen som undertecknade Barnkonventionen, som ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i världen. En av artiklarna i konventionen (artikel 28) erkänner barnets rätt till utbildning. Länderna som undertecknat Barnkonventionen åtar sig bland annat att särskilt vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.

Att utbilda barn och unga ser Vaggeryds kommun som ett både viktigt och ansvarsfullt uppdrag. I flikarna nedan kan du läsa mer om hur vi arbetar för att varje barn i Vaggeryds kommun ska få den utbildning som det har rätt till.

Skolplikt och elevers rätt till utbildning under rådande Coronaepidemi

För att förtydliga vad som gäller avseende frånvaro kopplad till Coronaepidemin har huvudmannen utarbetat en policy som du når via länken nedan. I den kan du bland annat läsa om hur vi hanterar barn och vårdnadshavare som är i riskgrupp. Policyn är ett tillägg till de riktlinjer som finns sedan tidigare avseende frånvaro och ledighet som du når via den här sidan.

Vad säger skollagen om rätt till utbildning, närvaro, ledighet och frånvaro?

Varje barns rätt till utbildning

I Sverige har alla barn en ovillkorlig rätt till utbildning. Denna rätt skrivs fram i Skollagens sjunde kapitel som behandlar skolplikt och rätt till utbildning. Skolplikten träder i normalfallet i kraft det kalenderår då barnet fyller 6 år och börjar i förskoleklass för att upphöra vid utgången av vårterminen det tionde året då barnet slutar årskurs 9. Varje barn har rätt att slutföra den högsta årskursen i skolan, även om skolplikten upphör dessförinnan.

Närvaroplikt

Varje elev ska delta i skolans verksamhet om den inte har giltigt skäl att utebli (7 kap. 17 § skollagen).

Ledighet

Den elev som berörs av skolplikten får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter och om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas (7 kap. 18 § skollagen)

Frånvaro

Om en elev som berörs av skolplikten har upprepad eller längre frånvaro från skolan ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas (7 kap. 19 a § skollagen).

Ansvar för att skolplikten fullgörs

Ansvaret för att den skolpliktiga eleven får sin rätt till utbildning tillgodosedd är delat och vilar på såväl vårdnadshavaren, hemkommunen och huvudmannen (7 kap. 20-22 §§ skollagen).

Vårdnadshavaren: Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullför sin skolplikt.

Hemkommunen: Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går skolan får sin utbildning på något annat sätt. Hemkommunen ska, vid behov, samordna insatser med andra samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs för elever med upprepad och/eller längre frånvaro från skolan.

Huvudmannen: Huvudmannen ska se till att skolpliktiga elever fullgör sin skolgång.

Föreläggande och vite

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite (7 kap. 23 § skollagen).

Hur fungerar frånvaroanmälan?

Om ditt barn är sjukt, ska till tandläkaren eller dylikt så ska du som är vårdnadshavare anmäla detta. Du frånavaroanmäler via vår skolportal InfoMentor

Hur fungerar det om mitt barn behöver ta ledigt från skolan?

Rektor får bevilja en skolpliktig elev kortare ledighet för enskilda angelägenheter enligt skollagen. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas (7 kap. 18 § skollagen). Med kortare ledighet avses totalt högst 10 skoldagar per läsår. Vad som ska ses som enskild angelägenhet anges inte i skollagen men det kan exempelvis vara;

  • Vissa resor
  • Familjehögtider
  • Religiösa högtider

Vad som ska ses som synnerliga skäl till frånvaro anges inte heller i skollagen men Vaggeryds kommun ser följande som synnerliga skäl;

  • Nära anhörigs allvarliga sjukdom eller dödsfall
  • Enstaka besök hos nära anhörig som bor så långt bort att resans längd måste överstiga 10 dagar. Med enstaka avses sådana besök som inte upprepas årligen
  • Deltagande i träningsläger eller tävling på elitidrottsnivå – nationellt eller internationellt

Rektor grundar sitt beslut om att bevilja eller avslå ledighet på en samlad bedömning av elevens situation i skolan. När rektor tar sitt beslut beaktas följande omständigheter:

  • Frånvarons längd
  • Elevens studiesituation
  • Möjligheten för skolan att kompensera för den förlorade undervisningen
  • Ledighetens angelägenhet

Ledighet då nationella prov genomförs i åk 3, 6 och 9 beviljas i regel inte.

Vad har Vaggeryds kommun för rutiner vid frånvaro?

Frånvarotrappan.Förstora bilden

Klicka för större bild.

1. Ingen/mycket låg frånvaro

Åtgärder:

När en skolpliktig elev under 18 år är frånvarande från skolan och frånvaron inte är anmäld av vårdnadshavare skickas ett sms till elevens vårdnadshavare. Sms:et skickas samma dag som eleven är frånvarande och ett sms skickas till vårdnadshavaren varje dag som eleven har oanmäld frånvaro.

Minst en gång varje månad ser elevens mentor över elevens skolnärvaro i syfte att avgöra om det finns några avvikelser i elevens närvaro.

Vid frånvaro på grund av kortvarig sjukdom kan skolan ibland, om det är lämpligt, skicka hem skolmaterial till eleven i syfte att eleven inte ska komma efter för mycket i skolarbetet.

2. Ströfrånvaro

Ibland är elever frånvarande enstaka lektionstillfällen. Det kan röra sig om ett eller några få lektionstillfällen per vecka under en månads tid. Denna typ av frånvaro hanteras som ströfrånvaro.

Åtgärder:

Vid ströfrånvaro ringer mentor till vårdnadshavaren för att undersöka vad för orsak/orsaker som finns till ströfrånvaron. Vid eventuell sjukdom meddelar mentor skolsköterskan.

3. Systematisk frånvaro

Ibland övergår en elevs ströfrånvaro till systematisk frånvaro. Då rör det sig ofta om en relativt omfattande frånvaro som ibland omfattar hela skoldagar eller är centrerade till ett eller ibland flera ämnen som eleven regelbundet är frånvarande ifrån.

Åtgärder:

När en elevs frånvaro uppgår till 15 %, eller om eleven i hög grad är frånvarande från ett eller flera specifika ämnen under en månads tid, anmäls detta till rektor. Rektor kallar då eleven och elevens vårdnadshavare till ett möte på skolan. Inför mötet konsulterar rektor med skolans elevhälsoteam för att tillsammans med mentor och professionerna i elevhälsan (skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolläkare och skolpsykolog) besluta om vilka professioner i elevhälsan som skall delta vid mötet med eleven och vårdnadshavarna.

Vid mötet med eleven och vårdnadshavarna påbörjas en kartläggning av elevens frånvaro i syfte att reda ut vad frånvaron beror på. I kartläggningen får eleven och vårdnadshavarna delge sin bild av situationen och skolan kartlägger bland annat om eleven har några sjukdomar, hur eleven trivs i skolan, kamratrelationer, eventuella svårigheter med skolarbete, motivation och hur hemförhållanden som har inverkan på skolan ser ut. Då frånvaroproblematik ofta är komplex finns det ofta flera olika förklaringar till skolfrånvaron som inte sällan samverkar med varandra. Vad som kommer fram i kartläggningen är mycket viktigt för skolan då detta avgör vilka åtgärder skolan sedan sätter in i syfte att elevens närvaro ska öka i skolan. Det som framkommer i kartläggningen dokumenteras men skyddas av sekretess.

Om det framkommer i kartläggningen att eleven lider av någon sjukdom kan skolsköterskan och skolläkaren konsulteras och/eller så kan eleven hänvisas till primärvården. Vid tecken på psykisk ohälsa hos eleven kan kontakt tas med barn- och ungdomshälsan.

Efter kartläggningen utser rektor en kontaktperson på skolan som är den som samordnar information och kommunicerar med eleven och vårdnadshavaren avseende skolfrånvaron.

För elever som studerar på gymnasiet skickas en CSN-varning hem till vårdnadshavare vid systematisk frånvaro. För elev över 18 år, skickas varningen endast till eleven eftersom den då är myndig. Om frånvaron, trots varningen, fortsätter anmäls detta till CSN.

4. Omfattande frånvaro

En elev med omfattande frånvaro är i skolan endast några dagar per månad. Denna typ av frånvaro uppkommer sällan över en natt utan har ofta föregåtts av annan typ av frånvaro och därmed även tidigare insatser och åtgärder från skolan som inte har gett något positivt resultat.

Åtgärder:

Vid omfattande frånvaro brukar såväl elev, vårdnadshavare, rektor och professionerna i elevhälsan vara överens om att det föreligger en problematisk frånvaro som inverkar negativt på elevens skolgång. Är frånvaron så här omfattande är det vanligt att eleven och ibland även vårdnadshavarna har behov av stöd och hjälp som sträcker sig utanför skolans kompetens. Det innebär att skolan behöver samarbeta med andra myndigheter som kan erbjuda kunskap, stöd och hjälp. Socialtjänsten är en sådan instans som har kompetens att erbjuda familjer stöttning i kortare eller längre perioder via mer eller mindre omfattande insatser. Även barn- och ungdomshälsan samt barn- och ungdomspsykiatrin kan engageras om det finns sådana behov.

Vid omfattande frånvaro meddelar rektor alltid huvudmannen om att det finns en elev på skolan som har sådan frånvaro vilket innebär att rektor redogör för huvudmannen om den problematik som föreligger och vad skolans kartläggning har visat. Huvudmannen följer sedan upp med rektor kontinuerligt hur elevens frånvaro utvecklar sig.

Om skolan redan tidigare har genomfört en kartläggning avseende frånvaron så kan denna kompletteras och/eller revideras, det samma gäller för åtgärdsprogram om eleven har ett sådant sedan tidigare.

För gymnasieelever rapporteras alltid omfattande frånvaro till CSN.

5. 100 % långvarig frånvaro

Det händer att elever är helt frånvarande från skolan i längre perioder som inte beror på någon fysisk sjukdom. Ibland isolerar sig eleven och lämnar sällan hemmet.

Åtgärder:

När en elev har 100 % långvarig frånvaro krävs det av skolan att extraordinära åtgärder sätts in. Vid denna typ av frånvaro upprättar skolan alltid en orosanmälan till socialtjänsten oavsett om det har gjorts tidigare eller inte.

Om flera olika stödinsatser är engagerade i elevens frånvaro så samordnas möten med elev och vårdnadshavare via så kallade SIP-möten vilka syftar till att stödet ska samlas kring eleven för att undvika för många möten på olika platser med olika människor.

Beror elevens fullständiga och långvariga frånvaro på en sjukdom där läkare eller likvärdig har ställt diagnos erbjuds eleven särskild undervisning i hemmet eller på sjukhus om eleven är inlagd. Dessa insatser sker i samråd med eleven och dess vårdnadshavare.

En gymnasieelev som har 100 % ogiltig frånvaro under en 4-veckorsperiod skrivs ut ur gymnasieskolan och KAA (Kommunens Aktivitets Ansvar) kopplas istället in.

6. Fortsatt frånvaro

Om de åtgärder som skolan vidtar inte ger resultat för elever med skolplikt och rektor samt huvudman bedömer att elevens vårdnadshavare inte gör det som kan förväntas för att tillsammans med skolan arbeta för att eleven skall få sin utbildning tillgodosedd anmäls ärendet till barn och utbildningsnämnden som utifrån skollagen kan fatta beslut om att förelägga elevens vårdnadshavare med vite. Ett vitesföreläggande sker alltid med elevens bästa för ögonen och utgår ifrån elevens rätt till utbildning.

Vad är skillnaden på giltig och ogiltig skolfrånvaro?

Giltig frånvaro:

Frånvaro som har giltiga skäl. Giltiga skäl kan, enligt skollagen vara;

  • sjukdom
  • beviljad ledighet
  • befrielse från undervisningen

(då elev, rektor och vårdnadshavare har kommit överens om att eleven inte behöver delta i obligatoriska inslag som ingår i undervisningen. För detta krävs synnerliga skäl och det får ske vid enstaka tillfällen under ett läsår)

Ogiltig frånvaro:

Frånvaro som inte är anmäld av vårdnadshavare eller överenskommen enligt det som gäller för ledighet och befrielse från undervisningen.

Även den giltiga frånvaron kan vara problematisk och inverka negativt på elevens skolgång. Anmäld frånvaro på grund av sjukdom kan vara ett sådant exempel eftersom även sådan – formellt giltig frånvaro – kan inverka negativt på elevens kunskapsutveckling i och med det att eleven går miste om betydelsefull undervisningstid. Därför är skolan skyldig att utreda och kartlägga även giltig frånvaro som inverkar negativt på en elevs utbildning. Om en elev drabbas av en långvarig sjukdom eller då en elev har upprepad anmäld korttidsfrånvaro på grund av sjukdom kan skolan begära in ett läkarintyg av vårdnadshavaren som styrker frånvaron. Att läkarintyg begärs in emellanåt är ett led i den kartläggning som skolan gör då en elev uppvisar återkommande frånvaro för att utreda den bakomliggande orsaken till frånvaron

Att kartlägga problematisk skolfrånvaro

Kartläggningsbild.Förstora bilden

Klicka för större bild.

När en elev uppvisar omfattande problematisk skolfrånvaro så är det ofta flera olika faktorer som samverkar och situationen är ofta komplex. När bakgrunden till elevens frånvaro ska utredas kan förklaringar finnas i såväl skolan som i hemmet/familjesituationen och/eller hos eleven själv som individ. Därför är goda relationer och samverkan mellan elev, skola och hemmet av yttersta vikt för att nå framgång i arbetet men att få elevens närvaro att öka.

När det gäller skolan kan den delas upp i tre underkategorier där de pedagogiska faktorerna och de organisatoriska faktorerna handlar om hur skolan kan möte elevernas undervisningsbehov. Elever som uppvisar svårigheter i undervisningen löper högre risk för frånvaro. Därför är det viktigt att skolan gör sitt yttersta för att anpassa varje elevs skolgång så att eleven får uppleva framgång. Skolan som social miljö är också viktig eftersom exempelvis kränkningar, trakasserier och mobbning kan ligga till grund för att en elev väljer att inte gå till skolan. När elevens frånvaro kartläggs behöver skolan undersöka om förklaringen till frånvaron står att finna i någon av dessa viktiga faktorer.

Ur ett individperspektiv kan frånvaron ha många förklaringar. Det kan vara alltifrån att eleven har utvecklat ett beroende för TV- eller datorspel till att eleven har sömnproblem, ångestproblematik eller upplever nedstämdhet. Även sådana faktorer är viktiga att kartlägga.

Elevens hem- och familjeförhållanden inverkar naturligtvis också på elevens skolgång. Rutiner, fritidsaktiviteter, konflikter och annat kan spela in i den komplexa bild som ofta framträder vid en kartläggning av elevens skolgång vid frånvaroproblematik.

Undersökningar som rör problematisk frånvaro i skolan har identifierat tre viktiga framgångsfaktorer;

  1. Goda relationer med elev och vårdnadshavare är avgörande
  2. Att tidigt uppmärksamma och åtgärda frånvaron
  3. Att det finns en väl fungerande samverkan och samarbete med andra samhällsfunktioner

I Vaggeryds kommun arbetar vi aktivt för att uppnå dessa framgångsfaktorer via kontinuerlig uppföljning av alla elevers frånvaro och tydliga rutiner för när frånvaron ska uppmärksammas samt hur den ska kartläggas. Det finns även stödmaterial till skolorna i det åtgärdande arbetet. Vi strävar alltid efter att ha en god relation med våra elever och deras vårdnadshavare och vårt förhållningssätt är att både skolan och vårdnadshavarna alltid vill barnets bästa. Barn och utbildningsförvaltningen samverkar och samarbetar systematiskt med bland annat socialtjänsten som är en viktig och stöttande funktion till familjer som under kortare eller längre tid behöver hjälp och stöd. Vaggeryds kommun deltar även i nätverk som syftar till ett gott samarbete med barn- och ungdomshälsan samt barn- och ungdomspsykiatrin.

Hjälpte informationen dig?

Tack för att du hjälper oss förbättra webbplatsen!

Vad kan vi förbättra?




Senast uppdaterad:

Sidansvarig:

Stina Nordström