Riksintressen, LIS och andra värden

Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska hänsyn tas till människors hälsa, säkerhet, och till risken för olyckor, översvämning och erosion vid planläggning och byggande.

Planläggning och prövning i ärende om lov eller förhandsbesked ska syfta till att
mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest
lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt
sådan användning som från allmän synpunkt skapar god hushållning. Miljöbalkens
(1998:808) bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden ska
tillämpas.
I detta kapitel redovisas särskilda hänsynsområden och andra områden med kvaliteter
vars bevarande ska säkerställas i all framtida fysisk planering och annan lovprövning
enligt plan- och bygglagen (2010:900). Kapitlet är uppdelat i tre huvudkategorier:

• Riksintressen
• Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
• Andra värden

Riksintressen

Riksintressen avser geografiska områden, platser och enstaka objekt som är nationellt betydelsefulla och av den anledningen skyddade. Riksintressen ska behandlas och redovisas i den kommunala översiktsplaneringen så att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Riksintressen kan exempelvis avse vägar, järnvägar, flygtrafik, kulturmiljövård, friluftsliv, naturvård, fiske eller mineralresurser.

Begreppet riksintresse används om två olika typer av områden. Dels större områden
som riksdagen beslutat om i 4 kap. miljöbalken (1998:808) dels områden som är riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808) och där den ansvariga nationella myndigheten har ett ansvar för att ange anspråk. Att områden, platser och enstaka objekt är klassade som riksintresse innebär i sig inget skydd eller en skarp geografisk avgränsning. Att det är av riksintresse innebär att det ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Riksintressen skyddas genom exempelvis kulturminneslagen, antagna detaljplaner, områdesbestämmelser, naturreservat eller genom att vid fysisk planering ta stor hänsyn till riksintresset. Syftet är att de värden som är av riksintresse ska tillgodoses i den fysiska planeringen och i andra beslut om mark- och vattenanvändning.

Vaggeryds kommun redovisar samtliga riksintresseområden och hur kommunen
förhåller sig till dessa i sin planering av mark- och vattenområden i tabellform. Där
framgår även hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena.

Riksintresse – Kommunikation – Flyg

Riksintresse – Kommunikation – Järnväg – befintlig station för resandebyte

Riksintresse – Kommunikation – Järnväg – befintlig bangård, terminal med mera

Riksintresse - Kommunikation - Järnväg - Framtida

Riksintresse - Kommunikation - Järnväg - Befintlig

Riksintresse – Kommunikation – Vägar

Riksintresse – Kulturmiljövård

Riksintresse – Naturvård och Friluftsliv

Riksintresse – Friluftsliv

Riksintresse för vindbruk

I Jönköpings län finns sju riksintresseområden för vindbruk. Inget av dessa områden ligger inom Vaggeryds kommun. Tidigare två riksintresseområden som legat i Vaggeryds kommun, och som redovisas i kommunens gällande översiktsplan från 2012, är strukna.
Vaggeryds kommun har tillsammans med Vatten- och samhällsteknik AB upprättat en vindbruksplan. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.

Syftet med vindbruksplanen är att identifiera potentiella lokaliseringsalternativ för vindkraftverk inom kommunen. Vindbruksplanen för Vaggeryds kommun antogs av kommunfullmäktige den 29 april 2019 och vann laga kraft den 29 maj 2019.

Riksintresse – totalförsvarets militära del

Vaggeryds kommun föreslår inte några förändringar som kan skada intresset för totalförsvarets militära del som innefattar bland annat skjut- och övningsfält, flygplatser, tekniska system och anläggningar. Kommunen skall bevaka totalförsvarets militära del genom att fortsatt remittera Försvarsmakten i planuppdrag och detaljplaner med mera.

I det fall Riksdagen beslutar bifall i motion 2023/24:599 ”En mer ändamålsenlig bullerlagstiftning genom bullerservitut” eller liknande riksdagsbeslut angående buller militära skjutfält finner Vaggeryds kommun att följande ställningstagande för influensområdet Skillingaryds skjutfält ska vara gällande.

Kommunen föreslår inga förändringar som kan skada intresset och kommunen skall bevaka totalförsvarets militära del, Skillingaryds skjutfält i sin lovgivning genom att:

• Inga nya bostäder eller annan störningskänslig bebyggelse tillåts inom beräknad ljudnivå utomhus 90 dBCLx.

• Komplettering av bostäder, generationsväxling i pågående jord- och skogsbruksföretag kan medges efter prövning och godkännande av Försvarsmakten. Nya byggnader skall placeras i direktoch nära anslutning till befintligt brukningscentrum.

• Bullerservitut ska vägleda förundantag av viss enskild nyproduktion av bostäder inom redan befintliga byar. Inga nya bostäder ska placeras närmre skjutfältet än nuvarande befintliga bostäder.

LIS - Landsbygdsutveckling i standnära läge

Syftet med landskapsutveckling i strandnära läge är att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen på landsbygden. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande vid prövning av ansökningar om dispenser från strandskyddet och upphävande av strandskyddet i detaljplaner.Inom ett LIS-område kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas vid dispens och upphävande av strandskyddet. Vaggeryds kommun ska kunna motivera beslutet i varje enskilt fall. Åtgärden ska exempelvis bidra till att skapa långsiktiga arbetstillfällen eller att det fortsatt ska kunna finnas tillgänglig kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Vaggeryds kommun upprättade 2015 ett tematiskt tillägg och fördjupning för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, en LIS-plan. Utpekandet av LIS-områden
grundar sig på kommunens bedömning av väsentligt samhällsintresse. Med detta avses sådant som bidrar till utvecklingsinriktningens syfte och fysiska struktur samt baseras på intentionen att kunna bygga ett hållbart samhälle där hela kommunen kan utvecklas. För central- och serviceorterna samt landsbygden innebär detta en samhällsutbyggnad som främjar en ändamålsenlig och sammanhållen struktur med bostadsbebyggelse i anslutning till kommunens orter, eller en som främjar utveckling av turismnäringen och rekreation i områden som är särskilt intressanta med anledning av sin natur och landskapsbild. Utveckling av bostäder på landsbygden stärker serviceunderlaget och en utveckling av turismverksamheter skapar positiva sysselsättningseffekter. Båda dessa delar skapar förutsättningar för en hållbar landsbygdsutveckling inom hela kommunen. Läs mer i Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, Vaggeryds kommun, 2015.

Strandskydd

Strandskyddsbestämmelser gäller vid hav, sjöar och vattendrag och omfattar landoch vattenområden 100 meter från strandlinjen, upp på land och ut i vattnet. I övrigt
har Länsstyrelsen möjlighet att i enskilda fall utöka strandskyddsområdet till högst
300 meter. Inom strandskyddsområde är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader,
göra förberedelser för bebyggelse, ändra byggnader eller byggnaders användning
eller utföra andra åtgärder som hindrar allmänheten från att beträda området eller
väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Vaggeryds kommun har ett antal områden där det finns utökade möjligheter att få dispens från strandskyddet, dessa kallas LIS-områden och omnämns i avsnittet ovan.

Andra värden

Mark- och vattenanvändning redovisar Vaggeryds kommuns ställningstaganden när
det gäller avvägningar och prioritering mellan allmänna intressen. För att göra en korrekt bedömning behöver en ändamålsenlig ortsutveckling ställas mot områden med särskilda kvaliteter såväl som särskilda hänsynsområden, och vägas samman. För varje hänsynsområde anges hänsynskategori, hänsynstyp och riktlinjer.

Det finns fyra hänsynskategorier:

• Areella näringar
• Natur och kulturmiljövärden
• Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter
• Miljö, hälsa och säkerhet

Varje hänsynskategori är därefter indelad i olika hänsynstyper. Hänsynskategorierna
och hänsynstyperna definieras i respektive hänsynskategori nedan. Ytterligare planeringsförutsättningar som ska vägas in för att kunna peka ut lämplig markanvändning
redovisas som underlag och det finns i den interaktiva kartan där allt är samlat.

Areella näringar

Mark- och vattenområden där särskild hänsyn bör eller ska tas till jord- och skogsbruk av nationell betydelse tas upp i miljöbalken (1998:808) 3 kap. 4

Jordbruksmark

Jordbruksmark är ett samlingsnamn för olika markanvändningstyper, främst åker och betesmarker men även slåtterängar. Åkermark är den mark som brukas eller som kan brukas till växtodling, till skillnad från betesmark som nyttjas eller som kan nyttjas till bete. Betesmark kan även delas upp i kultiverade betesmarker eller naturbetesmarker. Den växtlighet som bör frodas på betesmarken är gräs eller örter som kan användas till djurfoder. Slåtterängar används däremot på sensommaren, till att skörda foder. Denna mark varken plöjs, betas eller gödslas (Länsstyrelsen 2020:11). Fördjupad information kring Vaggeryds kommuns jordbruksmark ur ett historiskt perspektiv, nuläges- och framtidsperspektiv beskrivs i Grönstrukturplanen (2020), underlagsrapport 5, jordbruksmarkens framtid.

Jordbruksmark har olika brukningsvärden, vilket innebär varierande förutsättningar för odling och matproduktion. Därmed har marken olika högt brukningsvärde. Med begreppet brukningsvärd jordbruksmark avses, enligt Regeringens proposition ”Förslag till lag om hushållning med naturresurser med mera” (prop. 1985/86:3) mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Vad som räknas som jordbruksmark klargjordes av en prejudicerande dom i Mark- och miljööverdomstolen 2016 (mål nr P 4087-15). Domstolen beslutade att till jordbruksmark räknas inte bara åkermark utan även så kallad kultiverad betesmark, det vill säga betesmark vars funktion på olika sätt har förbättrats, till exempel genom röjningsarbeten.

Jordbruksmark är viktig för den lokala livsmedelsproduktionen. Samtidigt påverkas
den tätortsnära jordbruksmarken av planer på bebyggelse för både industri, handel
och bostäder. Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram rapporten Jordbruksmarkens värden för samhällsplaneringen i syfte att skapa en länsgemensam grundsyn kring hur jordbruksmarkens värden bäst tas tillvara för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. En samhällsutveckling där jordbruksmarken ses i ett globalt, nationellt och regionalt sammanhang. Med utgångspunkt i nuläget syftar denna rapport till att öka kunskapen om jordbruksmarkens nyttor och betydelser för en resurseffektiv markhushållning i Jönköpings län.

Som ett hjälpmedel för att analysera värdet av olika jordbruksblock inom 500 meter
från kommunens orter har Vaggeryds kommun tagit fram en jordbruksmarksanalys.
De parametrar som vägts in i analysen är storlek, form, avstånd från brukningscentra
samt, där så varit möjligt, avvattning och produktionskapacitet. Parametrarna kan avläsas var för sig eller genom den sammanvägda bedömningen. Resultatet av analysen är tänkt att användas som ett underlag vid fysisk planering och andra bedömningar kopplade till markanvändning, vid sidan av andra underlag.

För mer information, och Vaggeryds kommuns ställningstagande kring definition av
ett väsentligt samhällsintresse och processen för att pröva lämpligheten av bebyggelse på jordbruksmark, se kapitel 3, mark- och vattenanvändningen i avsnittet om landsbygd, areell näring.

Skogsbruk

töver kommunens många skyddade naturområden finns det i kommunen betydande arealer skogsbruk. Kommunen anser att det är viktigt att skogsmark såväl som jordbruksmark ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt jord- eller skogsbruk. Landsbygdens basnäringar, jord- och skogsbruk ska ges goda utvecklingsmöjligheter.

Vaggeryds kommun äger cirka 447 hektar certifierad, produktiv skogsmark. För att planera ett årligt skogsuttag och ta naturhänsyn har Vaggeryds kommun en grön skogsbruksplan. Skogsbruksplanen ger en bra bild av kommunens skogsfastigheter och hur de skall skötas och skyddas. Kommunen har även som mål att bli PEFC-certifierade. Svenska PEFC är en del av ett internationellt system för certifiering av skogsbruk och produkter i efterföljande handelsled. Målet är att främja uthålligt skogsbruk med balans mellan de tre aspekterna; skogsproduktion, miljövård och sociala intressen. Kommunens skogsbruksplan finns tillgänglig på Tekniska förvaltningen för den som önskar att ta del av planen. I planen regleras planerade avverkningar, restaureringar och så vidare. Skogen förvaltas i kommunens egen regi.

Vattenbruk

Vattenbruk är ett samlingsbegrepp för odling av djur och växter i vatten. Odlingen kan ske i havet, i sjöar eller i bassänger på land. I Vaggeryds kommun finns inga vattenbruk.

Natur- och kulturmiljövärden

Mark- och vattenområden samt den fysiska miljön i övrigt som har betydelse med hänsyn till naturvärden, kulturvärden eller friluftslivet tas upp i miljöbalken 3 kapitlet 6 §.

Natur- och kulturmiljövärden delas in i tre hänsynskategorier:

• Naturvård
• Kulturmiljövård
• Friluftsliv

Naturvård

I Vaggeryds kommun finns naturområden som har kommunala eller statliga skydd
och de skall därför redovisas särskilt i översiktsplanen. Det finns även andra naturområden som inte har formella skydd där hänsyn skall tas till naturvärdena.
Områden med höga naturvärden kan vara specifika livsmiljöer för djur och växter
som ska bevaras, gynnas och upprätthållas för den biologiska mångfaldens skull.
Biologisk mångfald är en grundförutsättning för mänsklig överlevnad. Ekosystemen,
som bygger på ett samspel, ger människans samhälle produkter och tjänster som
vi behöver för vår välfärd och livskvalitet. Områden med värdefulla naturområden
pekas ut i Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan, bland annat i underlagsrapport 7,
Ekologiska landskapssamband. Nedan redovisas statligt eller kommunalt utpekade
naturområden, i översiktsplanen benämnda hänsynstyper.

Natura 2000

Natura 2000 är ett statligt skydd och ett nätverk för att skydda värdefull natur inom
EU. Nätverket bildades för att hejda utrotningen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Natura 2000-områden innehåller livsmiljöer som
är värdefulla ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000-områden är av riksintresse i enlighet med 4 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa områden har, till skillnad från övriga riksintressen som framkommer i detta kapitel, inte pekats ut i lagen utan förtecknas i särskild ordning enligt bestämmelser i 7 kap. 27 § miljöbalken (1998:808). Vaggeryds kommun har följande objekt som är Natura 2000-områden:

• Bratteborg
• Skillingarydsfältet
• Dala- och Knekta mosse
• Stensjökvarn
• Ekesås
• Store Mosse
• Gärahov
• Stråkeved-Nässja
• Lilla Kungsbacken DR
• Södra Duveled
• Lövåsen
• Tostarp
• Morarps- och Mörhulta mosse
• Trollamossen
• Mossjön

Naturreservat

Naturreservat utgör idag den största andelen skyddad mark i Sverige. Naturreservatet kan antingen vara statligt eller kommunalt. Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärdena. Syftet med naturreservatet avgör vilka begränsningar som gäller. I Vaggeryds kommun är dessa områden naturreservat:

• Brokullen
• Lyngemadssjön
• Gärahovs storäng
• Tjurhults mosse
• Hatten
• Lilla Kungsbackens domänreservat
• Östermoskogen (kommunalt reservat)
  

Store Mosse Nationalpark

Store Mosse nationalpark ligger i gränslandet mellan Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo kommun. Mossen har varit nationalpark sedan 1982. Syftet är att bevara området i dess naturliga tillstånd eller i väsentligen oförändrat skick för att tillvarata ornitologiska, botaniska
och andra vetenskapliga värden samt natur- och kulturlandskapets värden. Nationalparker är ett statligt skydd och är även ett riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000-område. Store Mosse är ett vidsträckt myrlandskap, det största söder om Lappland.

Naturminnen

Ett naturminne är ett mindre naturområde eller naturobjekt som är skyddat på liknande sätt som naturreservat. I kommunen finns två naturminnen:

• Högabråten (gammal ek)
• Linnesjön (ön Törnahall)

Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO)

Enligt 3 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) ska mark- och vattenområden som är
särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt så långt som möjligt skyddas mot åtgärder
som kan skada naturmiljön. Flera av de nationella miljömålen kräver också skydd
av dessa områden för att miljömålen ska kunna uppfyllas. Utan särskilt skydd och
särskild hänsyn är risken uppenbar att många värdefulla ekosystem och ekologiska
funktioner samt många växt- och djurarter kan gå förlorade.
Ekologiskt känsliga områden kan vara artfattiga och kännetecknas av mångformighet
och artrikedom. Det kan också vara områden där vissa ekologiska funktioner lätt kan
störas. Förloras en av naturtypens viktigaste ekologiska funktioner får det till följd att
många växt- och djurarter kommer att försvinna och det är svårt att senare reparera
en sådan skada. I Länsstyrelsen i Jönköpings läns vägledning En aktuell översiktsplan pekas följande kriterier ut som relevanta för att göra ett urval:

• Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma
  återväxtförutsättningar
• Områden som inrymmer växt- och djurarter som är hotade respektive sällsynta,
  exepmelvis rödlistade arter i kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN)
  och Sårbar (VU)
• Områden som i övrigt är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer stora ekologiska värden.

Vaggeryds kommun har ingen skyldighet att peka ut ESKO-områden men har möjlighet att göra det i sin översiktsplan. Antalet och storleken på de områden, som pekas ut, kan skilja sig åt beroende på förändringstrycket inom kommunen. Avgränsningen för vilka områden som pekas ut som ekologiskt särskilt känsliga i Vaggeryds kommun baseras på följande parametrar:

• Naturvärdesinventeringen som utfördes som arbetsunderlag till översiktsplanen
• Vaggeryds kommuns grönstrukturplan
• Områdets närhet till samhället och därmed av stort intresse för exploatering

ESKO-område 1 - Norr om Hjortsjön
Området norr om Hjortsjön utgörs av äldre tallskog samt blötare partier med
sumpskog, mossar och Gnyltån. Naturvärdesinventeringen som utfördes under 2021 och ligger som underlag till översiktsplanen tilldelade området kring Gnyltån naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Inom hela området, främst närmast Hjortsjön, finns uppgifter om förekomst av både rödlistade fåglar och andra fågelarter. Området anses därmed falla inom kategori 1, ogynnsamma återväxt - förutsättningar och kategori 3, områden som rymmer stora ekologiska värden

ESKO-område 2 Skillingaryd-Fåglabäck

Området kring Fåglabäck innehåller två stycken sumpskogar. I naturvärdesinventeringen som utfördes under 2021 som ligger som underlag till översiktsplanen tilldelades sumpskogarna naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Sumpskogarna har en opåverkad och naturlig hydrologi. Området anses falla in under kategori 1 med ogynnsamma återväxtförutsättningar.

ESKO-område 3 Hok-Lindefors

Området vid Lindefors och Hokaån består delvis av ett område med barrskog. Det finns spärrgreniga grova träd, senvuxna träd och riklig förekomst av död ved. En annan del av området består av blandskog med riklig förekomst av död ved och hög och jämn luftfuktighet. I naturvärdesinventeringen som utfördes under 2021 som ligger som underlag till översiktsplanen har området tilldelats naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Området är klassat som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och har ett högt biotopvärde. Området utses till ekologiskt känsligt område eftersom det faller inom kategori 3 som ett område med stora ekologiska värden.

ESKO-område 4 Klevshult-Västra Klevshult

Området vid västra Klevshult utgörs av en välhävdad och artrik betesmark. Inom betesmarkerna finns gamla och grova ekar, död ved och odlingsrösen. I anslutning till de
mer öppna betesmarkerna finns även ett artrikt skogsbete med förekomst av hävdgynnade arter och signalarter. I naturvärdesinventeringen som utfördes under 2021 som ligger som underlag till översiktsplanen har området tilldelats naturvärdesklass 3 (högt naturvärde). Skogsbetet är klassat som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Området utses till ekologiskt känsligt område eftersom det faller inom kategori 3 som ett område med stora ekologiska
värden.

Stora opåverkade områden enligt 3 kap MB §2

Mellan Nyholm och Bondstorp finns ett skogsområde som är tyst och glesbefolkat. I Vaggeryds kommun och i Jönköpings län finns få områden som kan anses vara tysta
och opåverkade av buller från stora vägar. Vaggeryds kommun anser att tysta opåverkade områden med lägre exploateringsgrad som detta är värda att bevara. Områdets värden ligger i att det är vildmarkslikt och glest befolkat.

• Område mellan Nyholm och Bondstorp

Värdefulla vatten

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har tagit fram en nationell strategi för genomförande av skydd enligt miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Målet är att skydda vattenanknutna natur- och kulturmiljöer. De miljöer som är utpekade som värdefulla vatten i Vaggeryds kommun skall skyddas på grund av att de är värdefulla ur natur- eller kultursynpunkt. Exempelvis kan det vara att det i området finns rödlistade arter, att vattendragen är orörda, meandrande vatten eller att det finns många nyckelbiotoper i området. Dessa vatten har pekats ut som värdefulla i Vaggeryds kommun:

•  Bosarydssjön: Regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske
• Mossjön: Nationellt värdefullt vatten för natur
• Härån, den nedre delen: Regionalt värdefullt vatten för natur
• Rasjön: Regionalt värdefullt vatten för natur och fiske
• Lagan, mellan Karlforsdammen och Fågelforsdammen: Regionalt särskilt
  värdefullt vatten för natur
• Stensjön: Regionalt värdefullt vatten för kultur
  

Kulturmiljövärden

Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. I Vaggeryds kommuns arbete med kulturmiljövård ingår bland annat att bevaka skyddade områden. Den starkaste bevarandelagstiftningen är statligt skyddade områden, men även kommunen kan peka ut kulturmiljöer. Områden som är särskilt värdefulla beskrivs i det regionala kulturmiljöprogrammet (2012) och kommunens kulturmiljöer och kulturminnen beskrivs i Kulturhistorisk utredning, Vaggeryds kommun (1988).

En utveckling i hela kommunen med en framtida expansionsfas kan innebära konsekvenser för flera av de befintliga kommunala kulturmiljöerna. Det är därför viktigt att gällande underlag som avser kommunala kulturmiljöer är uppdaterade och relevanta.
Därmed har kommunen i samband med ny översiktsplan tagit fram kulturmiljöutredningen Kommunala kulturmiljöer, Vaggeryds kommun (2021) samt Kulturmiljöplan,
Vaggeryds kommun (2023).

Kulturmiljöutredningen är ett fördjupat och uppdaterat kunskapsunderlag med
åtgärder och riktlinjer för att bevara och utveckla kulturmiljövärden inom kommunala kulturmiljöer samt belysa kopplingen till nationella miljö- och kulturmiljömål.
Kulturmiljöutredningen ska användas för framtida arbete med bygglov, planläggning
och övriga kommunala utredningar och projekt.

Kulturmiljöplanen är ett planeringsunderlag och det övergripande syftet är att förklara ansvarsområden utifrån aktuell lagstiftning och ambitioner i kommunen som berör kulturmiljövärden. Kulturmiljöplanen beskriver i huvudsak därför kommunens
strategier i arbetet med kulturmiljön i den mer lagstyrda samhällsbyggnadsprocessen,
och hur kommunen förhåller sig till kommunens kulturmiljöer vid planering, bygglov
och förvaltning. Samtidigt är en kulturmiljöplan ett styrdokument om hur kommunen
vill förmedla, tillgängliggöra, bevara och utveckla vårt gemensamma kulturarv och
kulturmiljövärden i kommunen.

Kulturmiljövärden delas in i tre hänsynstyper:

• Byggnadsminnen
• Kommunala kulturmiljöer och kommunala kulturminnen
• Vandringsleder

Byggnadsminnen

En byggnad som uppfyller villkoren som synnerligen framstående genom dess
kulturhistoriska värden eller som ingår i ett kulturhistoriskt anmärkningsvärt bebyggelseområde kan förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen och förses med
skyddsföreskrifter enligt kulturmiljölagen (3 kap). Byggnadsminnesförklaring är ett
statligt skydd. Att en byggnad eller plats är byggnadsminnesförklarad innebär ett starkt bevarandeskydd. Ett byggnadsminne kan bestå av bostadshus, parker, industrianläggningar och broar. Det byggnadsminnena har gemensamt är att de är kopplade till historiska skeden i samhället. Det finns enskilda och statliga byggnadsminnen. De enskilda byggnadsminnena beslutar länsstyrelsen över och om statliga byggnadsminnen beslutar regeringen. I Vaggeryds kommun finns tre byggnader/byggnadsmiljöer som är byggnadsminnen.

• Ståhlastugan i Mörkhult, enskilt byggnadsminne
• Ljungbergs vagnhjulmakeri i Kvarnaberg, enskilt byggnadsminne
• Skillingarydslägren i Skillingaryd, statligt byggnadsminne

Kommunala kulturmiljöer och kommunala kulturminnen

I Vaggeryds kommun finns 49 kommunala kulturmiljöer och 169 kommunala kulturminnen. Dessa utgör värdefulla kulturmiljövärden som främst består av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det förekommer även inslag av andra kategorier som kyrkligt fornminne, fornlämningar, kulturlämningar och kulturlandskap. Kommunen anser att man skall kunna utveckla området, bygga till och bygga nytt men att hänsyn måste tas till platsens historia och den bebyggda miljöns karaktär. För kulturmiljöer och kulturminnen inom tätorterna skall kulturhistoriska värden bevakas vid bygglovsprövning. Skydds- ellervarsamhetsbestämmelser skall vid tillfälle införas i detaljplanering. För kulturmiljöer på landsbygden skall områdesbestämmelser med utökad bygglovsplikt upprättas. De områden som kommunen pekat som kommunala kulturmiljöer är markerade på karta. För mer information om kulturminnen se Kulturhistorisk utredning, Vaggeryds kommun (1988) samt Kommunala kulturmiljöer, Vaggeryds kommun (2021). 

Vandringsleder

Höglandsleden är en vandringsled som går genom det sydsvenska höglandet. Höglandsleden går från Nässjö kommun i öst, genom Vaggeryds kommun och väster ut
vidare i Gnosjö kommun. Munkaleden går på historisk mark mellan Nydala och Byarum. Munkaledens ursprung kommer ifrån den väg som munkarna ifrån Nydala kloster sas vandra när de besökte det Nunnekloster som låg i Byarum. Vandringslederna är viktiga ur kultur- och
rekreationssynpunkt och på jämna mellanrum längs lederna finns rast-/tältplatser med vindskydd och grillplatser.

Friluftsliv

Friluftsliv är vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav. Inom Vaggeryds kommun finns det goda möjligheter
till ett rörligt friluftsliv och återhämtning i naturen. Närheten och tillgänglighet till
gröna och blå miljöer ska betraktas som en kvalitet och attraktionsfaktor i kommunens utveckling. När befolkningen ökar innebär det också att det blir allt viktigare att tillgodose alla invånares behov av friluftsliv och aktivitet för att främja folkhälsan. Friluftslivet ska planeras utifrån god kunskap där den gröna miljöns kvaliteter och värden långsiktigt tas tillvara. Översiktsplanen synliggör tätortsnära friluftsområden, motions- och rekreationsstråk samt långa leder och områden med värde för friluftsliv.

• Tätortsnära friluftsområden
• Långa leder
• Friluftsliv

Tätortsnära friluftsområden

Tätortsnära friluftsområden avser större naturområden iordningställda för friluftsliv på gång- och cykelavstånd från tätorten. Områden som innefattas i denna kategori har olika anläggningar för friluftslivet såsom stigar, leder, skyltning och ofta friluftsgårdar. Det är områden som är välkända och välutnyttjade eller som har potential att utvecklas till sådana. Kommunen har fyra tätortsnära friluftsområden:

• Friluftsgården i Vaggeryd
• Bäckalyckan Vaggeryd
• Grönelund Skillingaryd
• Friluftsområdet i Hok

Utöver dessa pekas även Trolleberget i Skillingaryd samt område i östra Klevshult ut i karta då dessa områden har många av de kvaliteter som tätortsnära friluftsområden ska innefatta.

Långa leder

Kategorin långa leder avser linjära friluftsområden i form av leder för motion-och rekreation, vandring, cykling, paddling och ridning. Lederna sammanfaller på flera ställen, men det finns fem olika längre vandringsleder i kommunen:

• Munkaleden
• Fransiscusleden
• Höglandsleden
• Smålandsleden
• Fågelforsleden

Friluftsliv

Kategorin friluftsliv avser större sammanhängande områden inom följande tre underkategorier.

Stränder och vattenområden

Kategorin avser för friluftslivet tillgängliga vattenområden och stränder vid sjöar samt vid vattendrag (bäckar, åar, älvar) och våtmarker. Kategorin omfattar områden som nyttjas för friluftsbad, paddling, fiske med mera.

Särskilda kvalitetsområden

I denna kategori omfattas landskap, natur och kulturmiljö som har speciella upplevelsekvaliteter. Det rör sig ofta om skyddade natur- och kulturmiljöer, riksintresseområden för kulturmiljö med kulturlandskap och landskapsbildsvärden, orörda urskogsområden, slotts- och herrgårdslandskap och liknande. De fungerar ofta som
utflyktsområden och/eller turistattraktioner.

Stora friluftsområden utan anläggningar

Områdestypen omfattar stora områden med en yta närmare ett tiotal kvadratkilometer som präglas av natur, tystnad, vildmark och ödslighet. Områdena är i hög grad opåverkade och saknar speciella anläggningar för friluftslivet. Ofta ligger dessa områden lite avlägset och svåråtkomligt för att det ska vara ostört

Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter

Samhällen behöver teknisk försörjning för att kunna fungera, och ett välfungerande
system för vatten, avlopp, energi, IT och avfall är grundläggande förutsättningar.
Områden som innehåller viktiga råvarutillgångar eller är särskilt lämpliga för samhällsviktiga verksamheter och där det är möjligt att utnyttja respektive driva dessa verksamheter, bör enligt 3 kap. miljöbalken (1998:808) värnas.

Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter delas in i fyra hänsynstyper:

• Vattenförsörjning
• Energiproduktion
• Avlopp och avfall
• Utvinning av naturresurser

Vattenförsörjning

Yt- och grundvattentillgångar
Nederbörden är det som fyller på både yt- och grundvattentillgångarna. Tillförseln
av vatten sker sedermera genom att det rinner på markytan ned i ett vattendrag eller
direkt ned i marken till grundvattnet. Ytvatten utgörs av exempelvis hav eller stora
insjöar vars egenskaper kan påverkas av atmosfären genom avdunstning, nederbörd,
uppvärmning och avkylning. Den största delen av jordens ytvatten är salt. Som ytvatten räknas det vatten som i Vaggeryds kommun är en del av landskapet såsom sjöar och vattendrag. Ytvatten klassas i ekologisk respektive kemisk status av Vattenmyndigheten.
Grundvatten utgörs däremot av vatten under mark eller i berggrund där hålrummen är
helt vattenfyllda. Det kan även förekomma inom områden med begränsade ytvattentillgångar och är då bättre skyddat mot föroreningar och bakterier. En stor majoritet
av Vaggeryds kommuns invånare är anslutna till det kommunala vattenverket. De som bor på landsbygden förser sig med vatten från egna brunnar.

Allmän vattenförsörjning
Det råvatten som i Vaggeryds kommun används till dricksvattenproduktion kommer
uteslutande från grundvattenförekomster. Dricksvattenförsörjningen utgörs av fyra
vattentäkter som bildas av grundvatten. Omnämnda vattentäkter levererar dagligen
vatten till nio stycken vattenverk.

Kommunala vattentäkter
Kommunen har fyra kommunala vattentäkter som är lokaliserade i Vaggeryd, Skillingaryd, Bondstorp och Åker. Utöver dessa finns det två stycken utredningsområden för vattentäkt med lokalisering mellan Vaggeryd och Hok.

För två av de beslutade områdena, Vaggeryd och Skillingaryd, finns antagna vattenskyddsområden med föreskrifter. För att skydda viktiga vattenresurser mot föroreningsrisker kan Länsstyrelsen eller kommunen besluta om vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter. Ett vattenskyddsområde är skydd av en vattenförekomst med betydelse för dricksvattenförsörjningen. Skyddet innefattar vattentäkten och marken runtomkring. Inom vattenskyddsområdet gäller föreskrifter till skydd för vattentäkten. Normalt inrättas förutom brunnsområdet, där endast vattenverksamhet får förekomma, en primär och sekundär skyddszon med olika stränga regler. Särskild varsamhet krävs vid planläggning i anslutning till vattenskyddsområde.

Energiproduktion

Energifrågan är viktig på många olika samhällsnivåer och den svenskproducerade
elen kommer i dagsläget främst från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme.
I övrigt är energi- och transportsektorns förbränning av fossil energi en del av befintlig problematik med klimatförändringar i världen. Energi måste användas effektivt och inom några årtionden måste samhället vara oberoende av fossila bränslen för energiförsörjning. Denna omställning skapar förutsättningar för ett resurssnålt samhälle och möjligheter till ekonomisk tillväxt genom ny teknik. Detta avsnitt handlar däremot främst om energi ur ett tekniskt försörjningsperspektiv.

Energi- och klimatrådgivning
Vaggeryds kommun ingår i Energicentrum som erbjuder kostnadsfri energirådgivning för privatpersoner, föreningar, bostadsrättsföreningar samt små och medelstora
företag. Denna sorts rådgivning är något som även erbjuds boende i Jönköping,
Sävsjö, Mullsjö och Habo kommun.

Elnät Det är fl era aktörer som äger och ansvarar för elnät inom Vaggeryds kommun. En av
aktörerna är Vaggeryds Elverk som är en integrerad del av bolaget Vaggeryds Energi
AB. Om en fastighet ska anslutas till elnätet behöver det först tillkännages vilken
aktör som äger nätet och distribuerar elen inom det aktuella området.
Inom Vaggeryds kommun har dessutom Svenska kraftnät ledningar, vilka utgörs av
två stycken 400kV ledningar tillhörande transmissionsnätet för el samt två 300 kV
likströmsledningar. Även Eon har regionnätluftledning inom kommunen. Transmissionsnätet för el är ett essentiellt planeringsunderlag för det kommunala planeringsarbetet både ur perspektivet att befi ntligt transmissionsnät är samhällsviktig infrastruktur som tryggar Sveriges energiförsörjning, men också en förutsättning för storskalig samhällsplanering.

Fjärrvärme
Fjärrvärme är ett kostnadseff ektivt, enkelt och miljövänligt alternativ som förser en
fastighet med värme och varmvatten. Genom att bränslet nästan uteslutande består
av biobränsle bidrar fjärrvärme till att minska klimatpåverkan. Vaggeryds Energi AB
står för driften av fjärrvärme i centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd.

Solenergi
Denna sortens energi kommer från solens ljus och kan fångas upp för att sedan omvandlas till el, kyla eller värme. Andelen solcellsanläggningar har inom Sverige ökat markant de senaste åren. Trots detta utgör solenergi en liten andel av hela Sveriges elproduktion. För mer information går det att läsa om solenergi på Energimyndighetens hemsida. Miljöprogrammet i Vaggeryds kommun omnämner åtgärder och ställningstagande
gällande förnyelsebar energi, vilket även inkluderar solenergi. Det är av stor betydelse att kommunen fokuserar på att bli energieffektiv och producera samt använda förnyelsebar energi. Vaggeryds kommun ställer sig även positiva till andra aktörer inom kommunen som vill producera förnyelsebar energi såsom solenergi.

Vindkraft
Ur miljösynpunkt är vindkraft en ren energikälla med hög kvalitet. Vaggeryds kommun har tillsammans med Vatten- och samhällsteknik AB upprättat en vindbruksplan. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Syftet med vindbruksplanen är att identifiera potentiella lokaliseringsalternativ för vindkraftverk inom kommunen. Vindbruksplanen för Vaggeryds kommun antogs av kommunfullmäktige den 29 april 2019 och vann laga kraft den 29 maj 2019.

Informationsteknik (IT)
Informationsteknik är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom
framsteg inom datateknik och telekommunikation. Inom Vaggeryds kommun finns
möjlighet till att få bredband på flera sätt.

Bredband via fiber
Det är genom fi beranslutning som tillgång fås till internet, television och telefoni.
Fiber som överföringsmedia är oöverträff at och utgör en garant för att kunna utnyttja
framtida tjänster. Vaggeryds Energi AB har inom Vaggeryds kommun ett väl utbyggt
fi bernät i centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd såväl som i serviceorterna Klevshult, Byarum och Hok. För mer information om fi beranslutning till en fastighet går
det att kontakta Vaggeryds Energi AB.

Bredbandsutbyggnad på landsbygden
Utöver de möjligheter som kommersiella aktörer erbjuder stödjer Vaggeryds kommun två lokala fiberföreningar, vilka är Vfiber och Östra fiberföreningen. Båda har fått beviljat statligt stöd för att bygga ut fibernät på landsbygden. Föreningarna har många medlemmar eftersom de allra flesta vill vara med och bidra till utvecklingen på landsbygden.

Avlopp och avfall

Avloppshantering
Vaggeryds kommun består av ett flertal mindre avloppsanläggningar som hanterar
avloppsvatten från större centralorter och mindre serviceorter såväl som från landsbygden. Planering och byggande ska säkra en fortsatt verksamhet och expansion på
platserna och hänsyn ska tas till lukt och buller.

Kommunalt avlopp
Vaggeryds kommun har i enlighet med 6 § vattentjänstlagen skyldighet att ta hand
om avloppsvatten från fastigheter som ligger i kommunens central- och serviceorter
eller där det finns fastställda verksamhetsområden för vatten och avlopp (VA).

Enskilda avlopp
Om det inte går att ansluta ett avlopp till det kommunala ledningsnätet görs istället
en ansökan om att få göra ett enskilt avlopp. Det enskilda avloppet kan anläggas för
ett eller flera hushåll.

Avfallshantering
Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommun har bildat kommunalförbundet Samverkan Återvinning och Miljö (SÅM) med uppgift att bära det kommunala
ansvaret för kommunalt avfall. Planering och byggande ska säkra fortsatt verksamhet
och expansion på platserna och hänsyn ska tas till buller Respektive kommun ansvarar för avfallsfrågor som exempelvis nedlagda deponier. Antalet aktiva deponier har minskat, både beroende på minskad deponering och på högre miljöskyddskrav på deponierna. Byggnation på nedlagda deponier bör normalt undvikas. Områdena kan vara förorenade av hushålls- och byggavfall och nedbrytningen pågår under lång tid. Det finns risk för metangasbildning och utläckage av ytterligare andra föroreningar. Kända deponier i Vaggeryds kommun redovisas som underlag i översiktsplanens interaktiva karta. 

Utvinning av naturresurser

Det är viktigt att Vaggeryds kommun säkerställer en god hushållning av naturresurser och att brytning och bearbetning av berg, naturgrus, torv och andra jordarter inte sker oreglerat. Hushållning av berg och grus ska förekomma i så stor omfattning som möjligt. Därtill går intresset för skydd av grundvattnet även alltid före intresset att utvinna grus då grusförekomsterna är en förutsättning för grundvatten av god kvalité. Vaggeryds kommun har förekomster av naturresurser i form av berg-, grus- och torvtäkter.

Naturgrus är en ändlig resurs. Täkter för naturgrus bör därav ersättas med täkter för
bergkross, morän eller återvunnet material. Täktverksamheternas miljöpåverkan ska
minimeras samtidigt som hänsyn tas till pågående verksamhet. Ny bebyggelse i anslutning till täkterna kan sannolikt störas av buller eller hindra täktverksamheten. Av denna anledning är det ur allmän synvinkel olämpligt att ny bebyggelse tillkommer i anslutning till ett täktområde, med undantag för exploateringsföretagets egna behov

Miljö, hälsa och säkerhet

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa hur gällande miljökvalitetsnormer (MKN)
avses att följas i enlighet med 5 kap. miljöbalken (1998:808). Vidare ska även översiktsplanen i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 3 kap. 5 § redovisa kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt hur sådana risker kan minska eller upphöra. Vaggeryds kommuns översiktsplan redovisar ävenpåverkansområden för risk och säkerhet där bland annat störande verksamhet beskrivs.

Miljö, hälsa och säkerhet delas in i tre hänsynstyper:

• Miljökvalitetsnormer (MKN)
• Påverkansområden för risk och säkerhet
• Klimatrelaterade risker i fysisk planering

Miljökvalitetsnormer (MKN)

Vattenkvalitet

Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten)
och grundvatten. Syftet med normerna är att säkra Sveriges vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst
ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå
det som inom vattenförvaltning kallas god status. En norm anger en lägsta nivå. Vattenförekomsten får alltså inte påverkas av en verksamhet på ett sätt så att kvaliteten
blir sämre än den status som anges i normen. Det är vattendelegationen vid Vattenmyndigheten i respektive distrikt som beslutar om miljökvalitetsnormerna för en vattenförekomst. Genom normerna ställer delegationerna krav på ekologisk och kemisk
kvalitet i ytvatten samt krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten.

VISS (Vatteninformationsystem Sverige) Länk till annan webbplats. är ett verktyg för information om alla vattenförekomsters status och förslag på åtgärder. Information och åtgärder ska beaktas i vidare planering och byggnation. I översiktsplanen redovisas de vattenförekomster som enligt VISS har god, måttlig eller sämre ekologisk status. Ingen av sjöarna och vattendragen i Vaggeryds kommun uppnår god kemisk status vilket beror på förekomst av kvicksilver, PBDE som är ett nationellt problem.

Vattenförvaltningen bedrivs i cykler om 6 år och den nuvarande gäller för 2022-2027. Till förvaltningsplanen finns även ett åtgärdsprogram för vatten som innehåller sex stycken åtgärder som riktar sig till kommunerna. För mer information går det att läsa förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet på Vattenmyndigheternas hemsida.

Vid oberäkneliga målkonflikter i framtiden ska upprätthållandet av grundvattenförekomsters miljökvalitetsnormer väga tyngst.

Luftkvalitet

Luftkvalitetsförordningen preciserar krav på högsta tillåtna föroreningsnivåer för
ett antal olika luftföroreningar och den fysiska planeringen får inte leda till att dessa
gränsvärden överskrids. Åtgärder för att minska luftföroreningarna är primärt kopplade till reglering och styrning av fordon och trafik. En annan källa till luftföroreningar är uppvärmning. Ett antal exempel på föroreningar som är luftburna: kvävedioxid,
svaveldioxid, ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensen. Problem med
förhöjda halter av främst kvävedioxid och partiklar finns både i storstadsregionerna
och i mellanstora samt mindre orter.

Hushållens småskaliga vedeldning är i dagsläget ett lokalt problem i vissa centraloch serviceorter. Förbränningsgaserna bidrar till försurning och övergödning av mark
och vatten. Utöver det är det mycket obehagligt och kan vara skadligt för omgivningen, avseende lukt och hälsoskadliga ämnen, om vedeldning sker på ett vårdslöst sätt. Vaggeryds kommun har riktlinjer för småskalig vedeldning, vilka finns tillgängliga på den kommunala hemsidan. Däremot ger eldning i när- och fjärrvärmecentraler en effektiv förbränning jämfört med småskalig vedeldning och är därav ett mycket bra alternativ ur miljösynpunkt.

Vaggeryds kommun överskrider inte några gränsvärden för högsta tillåtna föroreningsnivåer. Inför en framtida utveckling kan dock antalet fordon från person- och godstransporter förväntas öka varför kommunen aktivt ska arbeta för en ökning av hållbara resor genom satsningar för bättre kollektivtrafik och säkrare såväl som tillgängligare gång- och cykelvägar. Detta för att säkerställa att den fysiska planeringen
inte leder till att gränsvärdena överskrids

Påverkansområde för risk och säkerhet

Miljöfarlig verksamhet

Med miljöfarlig verksamhet menas all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt ger utsläpp till mark, luft eller vatten och som kan vara skadlig för människors hälsa eller för miljön. Miljöbalkens regler gäller för både stora och små verksamheter.

Farlig verksamhet

Vid farliga verksamheter hanteras stora mängder kemikalier eller bedrivs verksamhet
som av andra skäl medför risker för allvarliga skador på människor eller miljön. All
kemikaliehantering är förenad med risker och för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människor och miljö har EU antagit ett regelverk, det så kallade Seveso-direktivet. För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalieolyckor ska kommunen informera allmänheten om vilka anläggningar som hanterar farliga ämnen. I Vaggeryds kommun finns två verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen. Mer information om anläggningarna samt rutiner om det skulle uppstå en olycka hittar du via kommunens hemsida.

Förorenade områden

Med ett förorenat område menas ett område där halterna av ett eller flera ämnen
påtagligt överskrider den lokala/regionala bakgrundshalten. Det kan vara mark, vatten, grundvatten, sediment eller byggnader och andra anläggningar som är förorenade. Länsstyrelsen och kommunerna i Jönköpings län kartlägger områden med
misstänkt förorening. Både pågående och nedlagda verksamheter som kan ha orsakat
föroreningar inventeras. I Vaggeryds kommun är klorerade lösningsmedel, främst
trikloreten (TRI) en vanligt förekommande föroreningsrisk. Klorerade lösningsmedel
återfinns ofta på större djup varför exponering genom direktkontakt med förorenad
jord vanligtvis inte är styrande för riskerna. I stället utgör inandning av gaser en generellt sett större risk. Gasavgång kan ske inte bara från källområdet utan också från
förorenat grundvatten. Klorerade lösningsmedel innebär måttlig till mycket hög risk
för människors hälsa. Andra förekommande föroreningar är: PFAS, Dioxiner, Fftalater, BPA:er, DDT samt PCB.

Buller

Inom dagens samhälle är buller ett stort miljö- och hälsoproblem. Med buller menas
oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hälsan. Buller kan komma från biltrafik, järnväg, flyg, industrier och andra verksamheter. Buller påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Regler om buller finns i såväl plan- och bygglagen (2010:900) som i miljöbalken (1998:808) och i förordningar. För olika kategorier av buller finns också riktvärden för bullernivåer vid bostadsbyggnader. Riktvärden för bullernivåer vid bostadsbebyggelse ska följas.

Klimatanpassning i fysisk planering

I Sverige förväntas klimatförändringarna innebära fler värmeböljor, kraftigare regn
och översvämningar. Detta påverkar i sin tur naturen och människors- och djurs
levnadsmiljö och välmående. I samhällsplaneringen innebär detta att det behöver tas
ett större ansvar för att skydda mark kopplad till klimatanpassningsåtgärder, livsmedelsproduktion och bevara viktiga områden för den biologiska mångfalden. Klimatförändringar innebär även att kommunen ska göra avvägningar för hur ett större fokus måste läggas på markens bärighet samt minska riskerna för översvämningar.
Klimatförändringen påverkar oss idag och i framtiden. Jönköpings län arbetar med
tre nyckelord:

• Varmare
• Torrare
• Blötare

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. De stöttar kommuner
och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om
klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem. Vaggeryds kommun deltar aktivt i länets klimatanpassningsgrupp.

Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället där den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg. Den gröna strukturen kan vara behjälplig i många sammanhang för att mildra de negativa effekterna som följer av klimatförändringarna. Vaggeryds kommuns prioriteringar och ställningstaganden för utvecklingsinriktningen belyser vilka insatser som dessa strukturer behöver genomgå för att kunna skapa en hållbar samhällsutveckling.

Värmebölja

Värmebölja är vanligen ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer.
Det finns ingen vedertagen internationell definition och även i Sverige förekommer flera definitioner. I rapporten, som är underlag för kommunens Grönstrukturplan samt denna översiktsplan, definieras värmebölja som årets längsta sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20°C. I Vaggeryds kommun ökar den sammanhängande perioden från ca 2 dagar (uppmätt under referensperiod år 1961- 1990) till 2 veckor (scenario RCP 8,5 år 2069- 2098). Det är inte bara längden som ökar utan temperaturen blir högre än normalt under värmeböljan enligt scenarierna. Sommaren 2018 genomförde Länsstyrelsen en värmeökartering för Skillingaryd och Vaggeryd genom att mäta yttemperaturer från satellit. Mätningen visar exempel på vilka områden i våra största orter som kan riskera att bli extra varma och vilka områden som bidrar till svalka. Även landsbygden är hårt utsatt vid värmebölja då längre perioder av torka påverkar jordbrukets skördar och ökar risken för skogsbränder. För mer information och kommunens ställningstagande för värmebölja, se Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan (2020) underlagsrapport 6, Klimatanpassning.
Översiktsplanen pekar ut de utsatta områdena i översiktsplanens kartmaterial som
värmeöar. Samhällsviktiga sektorer och funktioner som finns inom kommunen som
är känsliga för värme är skolor, förskolor, vård- och omsorgboenden, vårdcentraler
samt andra platser där barn och äldre vistas.

Översvämning

Översvämning orsakas ofta av höga vattenflöden eller skyfall. Översvämning på
grund av höga flöden innebär att långvarigt regnande eller snösmältning får vattnet
i vattendrag och sjöar att stiga och översvämmas. De platser som är kritiska vid
höga flöden är låglänta områden längs med vattendrag. En översvämning kan drabba
jordbruksmark, bostäder, industrier, vägar, avloppsnät och annan teknisk infrastruktur, samt påverka vattenkvaliteten. Med ett förändrat klimat kan vi få det mildare och blötare i Sverige, vilket ökar risken för översvämningar. Vaggeryds kommun har genom Länsstyrelsen fått en översvämningskartering för centralorten Vaggeryd. För sjöar och vattendrag är områden beräknade utifrån beräknat högsta flöde (BHF). Detta omfattar även 100-års flöde samt 200-års flöde och karteringen anses ge god marginal för skydd mot översvämning. I Vaggeryd är Lagan särskilt utpekad med risk för översvämning. För mer information och kommunens ställningstagande för översvämning se Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan (2020) underlagsrapport 6, Klimatanpassning.

Översiktsplanen redovisar översvämningskarteringen i PDF-dokumentet och i den interaktiva översiktsplanekartan. Informationen är dessutom underlag för hållbarhetsanalys och konsekvensbeskrivning för kommunens utvecklingsförslag.

Skyfall

Ett varmare klimat förväntas ge förändringar i nederbördsmönstren med fler extrema
regn och därmed fler så kallade skyfall. Klimatförändringarna innebär att nederbörden i Vaggeryds kommun återkommer allt oftare och i stora sjok. Därmed ökar risken för översvämningar. Den största ökningen av nederbörd sker under vintern, dock mer sällan i form av snö och mer i form av regn. Konsekvensen av detta är att nederbörden direkt tar sig till vattendrag och sjöar istället för att magasineras. Kombinationen med torka sommartid gör att marken får sämre upptagningsförmåga av vattnet. Då klimatet förändras behöver även samhällsplaneringen göra det. Mer extremväder ger nya utmaningar och exempelvis behöver planeringen av städer anpassas till de nya förutsättningarna då stora mängder vatten under kort tid kan leda till översvämningar.

Översiktsplanen redovisar skyfallskarteringen i PDF-dokumentet och i den interaktiva översiktsplanekartan. Informationen är dessutom underlag för hållbarhetsanalys och konsekvensbeskrivning för kommunens utvecklingsförslag. Översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta redovisar utpekade grönområden och stråk som ska bevaras som strategiska grönområden för klimatanpassning. För mer information och kommunens ställningstagande för skyfall, se Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan (2020) underlagsrapport 6, Klimatanpassning.

Ras, skred och erosion

I Vaggeryds kommun finns aktsamhetsområden för skred och ras där kommunen har
finkorniga jordarter så som lera och silt. Idag finns det ett utpekat riskområde med förutsättningar för erosion längs med Lagan i Vaggeryd med jordarter så som sand och svämsediment. I samband med detaljplanering och byggande ska alltid bedömning av risk för ras, skred och erosion utföras. Byggnation vid sjöar och vattendrag innebär en utökad risk för ras, skred och erosion. Ändamål och livslängd hos bebyggelse och anläggningar ska vara utgångspunkten där även förväntade effekter av ett förändrat klimat behöver beaktas. För mer information och kommunens ställningstagande för ras, skred och erosion se Vaggeryds kommuns Grönstrukturplan (2020) underlagsrapport 6, Klimatanpassning

Föroreningsrisker i klimatförändring

Klimatförändringar främst i form av översvämning och skyfall påverkar och kan
bidra till ytterligare spridningsrisker av föroreningar. Tätorter har stora arealer hårdgjorda ytor som hindrar regn- och smältvatten, det vi kallar dagvatten, att tränga ner i marken. I dag samlas mycket av vattnet upp och leds i ledningssystem till diken, vattendrag och sjöar. Det ger en effektiv dränering men skapar också problem. Dessutom skapas punktvisa utsläpp med förorenat dagvatten som innehåller en hel del oönskade ämnen som tungmetaller, petroleumprodukter, fosfor, kväve och bakterier. Föroreningskällorna är främst biltrafiken, men även byggnader, uppvärmning och industri samt en del luftburna föroreningar från avlägsna platser. I ett förändrat klimat med översvämningar och skyfall ökar risken för att vattnet tar med sig föroreningar som kan orsaka problem nedströms då vattnenmängden ökar och strömmar utan fördröjning.

Dagvattenhantering

Dagvatten utgörs av nederbördsvatten, i form av regn eller avsmält snö, spolvatten eller framträngande grundvatten som tillfälligt rinner av hårdgjorda ytor såsom asfalterade vägar, hustak, byggnadsfasader eller fordon. Det handlar om tillfälligt förekommande vattenavrinnande på mark som inte är täckt av vatten i normalfall, särskilt inom tätbebyggelse och utmed större vägar utanför tätbebyggelsen. Vilken påverkan dagvatten har på recipienten beror, förutom på dagvattnets innehåll av föroreningar, även på recipientens egenskaper och på tillrinningsområdets markanvändning. En viktig orsak till dagvattenproblematiken är exploatering av mark. Den naturliga utjämning och fördröjning som sker när dagvatten får rinna över vegetation och genom våtmarker förloras i den urbana miljön och flödena blir kraftigare. Den naturliga vattenbalansen rubbas också om dagvatten inte får infiltrera och bilda grundvatten. På naturliga marker, utan hårdgjorda ytor, kan vattnet renas naturligt genom att infiltrera ned genom jordlagren. När städer och vägar byggs minskar de gröna ytorna som kan sköta denna naturliga reningsprocess.

Vaggeryds kommuns arbete med dagvattenfrågor sker genom vatten- och avloppsstrategin, vattenförsörjningsplanen och dagvattenstrategin. Mål för dagvatten redovisas i Dagvattenstrategin del 1. Målen innebär att åtgärder ska införas längs hela dagvattenkedjan från det att regnet träffar marken till dess att vattnet når recipienten. Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten har varit del av målframtagandet.

Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

Den kommunala ambitionen är att så långt som möjligt omhänderta dagvatten lokalt.
Lokalt omhändertagande kan dock medföra en risk för förorening av grundvatten-förekomster. Metoder för att omhänderta det dagvatten som uppstår lokalt är infiltration, fördröjning och rening. Vid infi ltration är huvudprincipen att leda dagvattnet till
vegetationsklädda ytor så nära källan som möjligt. Vid kraftiga regn kan det bli stora
nederbördsmängder som behöver fördröjas så att det inte orsakar problem nedströms.
Exempel på fördröjning är gröna tak och fördröjningsdamm. Denna typ av anläggningar har en sedimenterings- och retningseff ekt och kan kombineras med infi ltration. I vissa fall kan det vara aktuellt med underjordiska magasin för att lagra vatten.
Beroende på dagvattnets föroreningsnivå, markförhållanden samt natur- och rekreationsvärden i vattendraget kan metoderna kombineras. Kommunen arbetar även med att få bättre spillvatten genom att förhindra att dagvatten leds in i spillvattennätet.
Kommunen skall bevaka och säkerställa grundvattenförekomsternas goda status i
kommande mark och i plan- och lovärenden.